Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 3. Pehr Brahes styrelse i Finland och drottning Kristinas tid, 1632—1654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro i början nästan alla svenskar, men ull största delen
synnerligen framstående män, t. ex. teologerne Eskil Petrceus
(universitetets första rektor) och Johannes• Terserus, juristen
Johan Olofsson (Stiernhöök) och professorn i historia Michael
Wexionius. Biskop Rothovius förordnades till vice kansler;’
men någon ordinarie kansler utnämndes ej under de första
åren. Den lo Juli 1640 firades i Pehr Brahes närvaro
denna ‘•’kungliga akademis“ invigning med stor högtidlighet i
\bo stad, och samma dag hölls gudstjenst öfver hela landet,
hvarvid predikades öfver texten: “lofvad vare Herren, Israels
Gud, från evighet till evighet och allt folket säge Amen.
Halleluja!“
Redan från första början stod Åbo högskola i godt rykte
och antalet af studerande uppgick redan följande år till 300.
Men dessa voro äfven då till största delen svenskar; när
studentkåren år 1643 delades i “nationer’1 eller afdelningar,
voro sex af dessa svenska och endast tre finska, nämligen
Åboiter, Egentliga finnar (Fenni) och såsom en afdelning
Åländingar, Nyländingar och Österbottningar. Men under
tidernas lopp förändrades detta förhållande till den grad, att
det redan vid seklets slut fans åtta finska och två svenska
afdelningar. Föreläsningarna höllos på latinska språket, som
ännu var den högsta bildningens allmänna förmedlare.
Universitetets yttre utrustning var i början torftig och bristfällig:
två oeldade läsesalar i det förra, nu indragna gymnasiets
lokal; intet bibliotek, förutom några böcker, som tillhört
gymnasiet; ingen bokhandel och intet boktryckeri i hela landet.
Men småningom fick man dessa brister i någon inon afhjelpta.
År 1642 bestyrde universitetets konsistorium om, att den första
boktryckaren inflyttade till landet (hans namn var Peter Wald
och han var bördig från Vesterås). Samtidigt anskaffades på
Brahes föranstaltande äfven en bokhandlare till Åbo; men
åtgången på böcker var så ringa, att bokhandeln efter något
år åter gick under. Under tiden hade universitetet fått
emot-taga en värdefull gåfva, som undanröjde det svåraste behofvet
af bokliga hjelpmedel; det var biskopens i Aarhus bibliotek
(omkring 900 band),-hvilket Torsten Stålhandske bortfört från
Jutland som krigsbyte och som hans enka, Kristina Horn, år
1646 öfverlemnade till universitetet. År 1643 anstäldes den
första magisterpromotionen, då 10 kandidater kreerades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
