Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 7. Karl IX:s regering och Jakob de la Gardie’s krig, 1600—1617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fast mera och större oordning än någorstädes i riket, hvartill
skälet var, att regenten ej haft lägligt att komina dit så ofta,
som behofvet skulle påkallat, för att sjelf se till, huru der hus
är hållet vordet. “ Han beslöt nu använda några månader för
att undersöka alla missförhållanden oeh derjämte med kraftig
hand begynna undanrödja dem. Det som han härvid fick se
och höra om landets och folkets tillstånd, var ingalunda
glädjande. Till de förra lidandena hade kommit de af kriget
påkallade ökade skatterna och utskrifningen af manskap,
hvar-jämte som bäst ett hårdt missväxtår hade beröfvat folket
medlen till sitt lifsuppehälle *. Men det värsta plågoriset var
likväl det gamla missbruket i förvaltningssystemet, d. v. s.
fogdarnes och embetsmännens snikenhet, som i sjelfva verket
var så rotfästadt oeh hejdlöst, att utpressningarna fortsattes
nästan under hertigens egna ögon. Ej heller hade krigsfolket
oeh adeln ännu öfvergifvit sina gamla vanor. Sistnämnde stånd
var visserligen förödmjukadt genom de senaste tilldragelserna;
men det uppfattade fortfarande sin ställning till sina
underhaf-vande och de öfriga stånden nästan på samma sätt, som
rid-derskapet i Estland. Och allmogen trodde alla sig ega rätt
att beskatta och pressa; i detta afseende voro adeln och
krigsfolket, fogdarne och lagläsarne, presterne och djeknarne helt
och hållet af samma tanke. Vid utskrifningen af soldater
rådde partiskhet och mutning, vid hållskjutsningens och
hjelpe-gärdernas utgörande ville adeln befria sina egna underhafvande,
vid uppbörden af utskylderna åter utpressade fogdarne och
deras tjenare * större belopp, än som var faststäldt, men
upp-skrefvo i sina böcker stora rester, som alls ieke existerade.
Dessa missförhållanden, hvaröfver på alla håll bittra klagomål
anfördes, beslöt hertigen såvidt möjligt afhjelpa, oeh i denna
afsigt utfärdade han under sin vistelse i landet ett oräkneligt
antal förträfiliga förordningar oeh påbud. Hans utskickade
foro landet omkring för att taga reda på undersåtarnes behof
och klagomål, och så snart nödiga underrättelser erhållits,
följde vanligen snar hjelp. På’ några ställen efterskänktes skat-
" I företalet till Ljungs Thoinassons öfversättning af landslagen läses: »1601;
hvilket Sr intet slags säd växte i hela Österbotten, utan allt förstördes af
sommarfrosterna, så att en dylik hungersnöd aldrig förut i mannaminne varit, och
Gud förbjnde att en sådan framdeles under någon menniskas lifstid må inträffa.»
— I Tavastland och på andra orter rådde samma elände.
Digitize by k eroso t O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
