Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De skilda stammarnes tidehvarf, till år 1157 - 3. Bjarmaland, Lappar och Kvener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon säker kännedom, nämligen Kainulaiset eller Kvenerna
(Q\änerna).‘ Dessa bodde, enligt Others berättelse, öster om
Norge eller Halugaland, således i nordliga Sverige, och voro
ofta i fejd med Norrmännen. Men i öster synes deras välde
hafva sträckt sig äfven till den finska sidan af Bottniska viken,
och då Karelarne vid Dvina eller Ladoga hade begynt
upptaga lappskatt från dessa trakter, så var den naturliga följden
häraf, att dessa bägge folk stötte tillsammans på Lapplands
öde fjäll. Är 877 hände det, att Kvenernas ‘konung Warawit
eller Faravid kallade till sin hjelp norska konungens
förlä-ningsman TJioridf Kiveldulfson, och i förening med detta folk
gjordes nu några härtåg mot Ivarelarne. Derefter försvinner
kännedomen om Kvenerna i sagornas dunkel, och deras namn,
ukven“, som i de skandinaviska språken betecknar “qvinna“,
gaf upphof åt förunderliga sägner om ett bakom Sverige
beläget amazonrike. Sålunda, berättas det, att svenska konungen
• Emund Gamle (efter år 1052) sände sin ende son att eröfra
detta land, men att Kvenlands krigiska qvinnor (amazoner)
förgjorde honom och hela hans här, derigenom att de förgiftade
källor och brunnar. Sjelfva kvenfolket synes dock småningom
gått under; ty i Finnmarken utbredde sig allt mer och mer *
Norrmännens välde, och Svenskarne utvidgade sitt område längs
Bottniska vikens vestra kust. Men sitt namn hafva dock
Kvenerna lemnat qvar i dessa nejder (Kainu-land, Kajanien)
och i Norge förstås med namnet “Kvsen“ i allmänhet en finne.
Af denna orsak har man äfven ofta dragit den slutsats, att
Kvenerna varit en från Karelarne afsöndrad gren. Men. mera
troligt är, att de voro qvarlefvor af de forna Jotunerna eller
Hiisifolket, som kanhända allra tidigast hade begynt uppbära
->katt ifrån Lapparne. En dylik gemenskap emellan namnen
Kven och Hiisi har kanhända redan äfven Tacitus åsyftat, då
han förtäljer, att bakom Svenskarne (Sueonerna) äro “Sitonernas
folkstammar“ (Hiisi *-folket), öfver _ hvilka “en qvinna (kven)
herskar“. Äfven Kalevala-runornas “Pohjola" och dess herr*
skarinna Louhi tyckas häntyda åt samma håll. •
Likasom Norrmännen och Svenskarne i vester lade Kvenernas
forna område’ under sitt välde, begynte äfven Novgoroderna och
de öfriga Ryssarne under loppet af 12:te seklet intränga öfver
* Stammen “Hiite“ anses af Lönnrot vara densamma som i ordet “seid“.
Ofeers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
