Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Kung Karl i konstnärskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
florentinska renässansens mästare med deras mångsidiga,
öfver alla konstgrenar spännande talang och med dess
friska barnsliga glädje åt allsköns snillelek – så var det
Scholander. Han var arkitekt, målare, kompositör, lutspelare,
vissångare och poet – och dessutom har han säkerligen
äfven modellerat. Redan hans yttre, den korta, breda,
starkt byggda figuren med det stora hufvudet och de spelande
ögonen öfver den käckt svängda mustaschen och den kortskurna
näsan – och så denna energiska mun, kring hvilken
både skalkaktighet och skarp satir kunde leka – redan
detta yttre väckte föreställningen om en ovanlig personlighet.
Träffade man honom i hans atelier med den svarta, bredt
utfallande sammetsbaretten på sned, måste man ovilkorligen
tänka på Rembrandts raderade själfporträtt.» (Dietrichson.)
Scholander var, säger vidare samme Dietrichson, akademiens
ljusa hufvud, liksom Boklund med sin uppoffrande vänlighet
mot fattiga och begåfvade elever var dess goda hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
