Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kung Karl som personlighet. -- Intressen och vanor. -- I familje- och hofkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänförelse, som buren af romantikens konstnärliga syn
gaf tidens och därmed kungens konstutöfning dess väsent-
liga, fornnordiska karaktär. Efterdyningarna efter Tegnérs
Fritjofs saga och af Lings Asar hade ju uppfyllt hans ung-
dom och gifvit form åt föremålet för dess svärmerier. Det
var sagolitteraturen i dess romantiska omklädnad, det var
götiska förbundets sträfvan att använda konsten och dikt-
ningen till medel att uppelda folkets fosterlandskärlek, som
var alfa och omega i hans konståskådning. Hans dikter »Heidi,
Gylfes dotter» och »En vikingasaga» kunna icke betecknas
som synnerligen äkta poetiska skapelser, men de voro full-
goda uttryck för tidens romantiska diktning i dess mest
poetiska och storvulna form. Nej – låt oss säga det rent
ut: Karl XV var en varmhjärtad, djupt poetisk natur, recep-
tiv och lättrörd, men på papperet var han icke poet, om
han än har skrifvit en och annan stämningsfull lyrisk dikt
»in einer gebildeten Sprache, die für uns dichtet und denkt».
Sin stora dikt skref han med sitt hjärteblod: dikten om att
rädda Norden i farans stund, den dikt som kostade honom
hans lefnads frid och lycka. Ja, en diktarnatur var han.»
Den dåtida kritiken förhöll sig i allmänhet ganska reser-
verad mot kungens diktförsök, medan åter kungens vän
och bibliotekarie v. Qvanten fann sig oförhindrad att med
Posttidningens tillhjälp publicera en svassande kritik öfver
samlingen »Smärre dikter».
Rätt mycken smälek fick kungens diktarära röna därige-
nom, att Söndagsnisses litterärt bildade redaktör J. G.
Schultz afslöjade att icke så få af de under konungens namn
publicerade poemen voro mycket närgående efterbildningar,
att icke säga plagiat af dikter af K. F. Dahlgren, Tomas
Moore, Stagnelius m. fl. Ibland dessa efterbildningar be-
fann sig äfven »Mitt hjärtas hem», som blef mycket bekant
och af Odhner, Harald Wieselgren (i första upplagan af
Nordisk Familjebok) jämställts med de främsta skalders
bästa dikter. Det bär dock inte bättre till, än att den dik-
ten har ett utprägladt tvillingtycke med Dahlgrens »Mitt
- 690 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
