Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade, men stannade i personalunion med Danmark. De
danska ombuden, bland hvilka voro utrikesministern Quaade
och Krieger, ville icke inlåta sig därpå, och snart läto icke
heller tyskarne sig nöjas därmed. Då kom delningstanken
upp. Båda parterna voro icke ohågade härför, men man
kunde icke enas om själfva delningslinjen. Danmark ville
ha den vid Slien, Tyskarne vid Åbenrå. Napoleon föreslog
en delning efter folkomröstning. Af Ryssland mottogs det
förslaget med motvilja och afvisades af Danmark. Då före=
slog England att en skiljedomstol skulle bestämma en del=
ningslinje mellan Sli= och Åbenrålinjerna. Preussen och
Österrike ville acceptera det som ett medlingsförslag, dock
utan att lofva att böja sig därför. Men Danmark afvisade
också det. De nationalliberala ledarne och nästan alla de
ledande politikerna tillrådde dock att gå in därpå. Monrad
själf var äfven benägen därför, men öfverlämnade afgöran=
det åt konungen. Denne satte ännu sin lit till hjälp från
England och hoppades fortfarande kunna komma tillbaka
till personalunionen och beslöt därför att afslå anbudet.
Monrad förklarade sig då beredd att bära ansvaret.
Underhandlingarna gingo nu sönder, och vapenhvilan
upphörde den 26 juni. Tre dagar senare gingo preussarne
öfver till Als och fördrefvo därifrån den öfverrumplade
danska hären, som led stora förluster. Ungefär samtidigt
försvunne de sista resterna af förhoppningar om hjälp från
England eller Sverige=Norge. Monrad var beredd att
fortsätta kriget till det yttersta, äfven om det skulle kosta
Köpenhamn, men hvarken konung eller folk ville gå med
honom. Alla ropade på fred* Konungen afskedade då
Monrad och tog sig en helstatsministär under Bluhme.
Smma dag, den ii juli, som denna nya ministär bildades,
fattade kung Karl beslut om truppernas hemförlofvande
och krigsfartygens afrustning. Några månader senare hade
de förenade rikena att som tysta åskådare bevittna det för
Danmark så hårda fredsslutet i Wien.
Man kan svårligen påstå, att denna de förenade rikenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
