Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lag, som enligt De Geer (jämför sid. 162) var ett för hans
karaktär utmärkande drag. Vidare hans aktning för männi-
skovärde, som han, såsom man torde påminna sig, ansåg
sig ha lärt i Upsala genom umgänget med Israel Hwasser
(jämför sid. 46). Så ock naturligtvis folkligheten och svensk=
heten i sinnelag. Därtill komma ock andra egenskaper och
omständigheter, som det äfven i detta sammanhang kan
vara värdt att beakta. Nämligen det att kung Karl icke
blott var själf ung till åren och sinnelag, utan ock hade en
förnimmelse af att det folk, hvaröfver han förde spiran, kände
sig ungt och med ungdomens rätt och lefnadsmod ville
vara med och råda öfver sina egna öden. Och detta samma
folk höll han kärt och satte sin tillit till. Medvetet
eller instinktmässigt leddes han härvid af skaldens ord om
folket, som är godt i sin rot och som kommer en till mötes,
om man går det emot. En monark, som besjälas af sådana
medvetna eller dunkla känslor och förnimmelser och af en
sådan optimism, som icke blott är klok, utan ock för öfrigt
väl ej är mer än en skyldighet, undgår nog icke på längden
att bli en konstitutionell regent, allra helst om, såsom fallet
var i synnerhet under Karl XV:s första regeringstid, str0m=
ningen afgjordt gick i den riktningen.
I ett föregående kapitel (se sid. 115) ha redan något an=
tydts de unionella misshälligheterna på slutet af i85o=talet
mellan Sverige och Norge. Unionskungen, som i båda län=
derna hade att vara en konstitutionell regent, kom då som
ofta senare i en mellanställning, som var allt annat än
behaglig och orsakade många och stora bryderier.
Inom Sverige hade, som på anförda ställe omförmäles,
misstämning uppstått i anledning af norska stortingets af
äfvenledes förut antydda motiv dikterade afslag 1857 på de
af ett par unionella kommittéer utarbetade och af svenska
ständerna redan biträdda förslagen om en mellanrikslag och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
