Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt konungens lätthet att göra sin personliga vilja gällande
utan hinder af vare sig representation eller statsråd och
jämförde man början af Karl XIV Johans regeringstid med
det nya statsskickets tiden, så kunde det visserligen icke nekas,
att en stor skillnad ägde rum. Men att denna åtminstone
icke uteslutande vore att tillskrifva den nya riksdagsordningen
framginge däraf, att redan under Karl Johans regering, sedan
hans personliga kraft minskats och departementalstyrelsen
införts, både statsrådets och riksdagens inflytande betydligt
ökats och att detta vuxit ännu mera under Oskar I:s och
Karl XV :s regeringar före representationsförändringen. Detta
hade berott på tidsandan, oberoende af den skrifna grund=
lagen och så vore äfven förhållandet med den därefter fort=
gående tillväxten af representationens betydelse. I grund=
lagens bokstaf låge ingen skillnad. Karl Johan utöfvade sin
makt långt utöfver de i 1809 års regeringsform bestämda
gränser, och om de senare regenterna tvärt om icke utöf=
vät den intill laglighetens gräns, så hade orsaken varit att
söka dels i deras personligheter och dels i tidsandans emot»
ståndliga tryck. Möjligt vore att detta tryck blifvit starkare
eller åtminstone hastigare verksamt i följd af de årliga riks"
dagarne och därigenom att representationen kunde anses
säkrare än förut vara ett uttryck af det allmänna tänkesättet.
Men riktningen hade i alla fall gått åt samma håll och skulle
fortgå, ända till dess en reaktion i tidsandan till konunga=
väldets förmån inträffade, hvilket kunde lika väl tänkas ske
under det förändrade representationsskicket som under
ståndstiden.
Därpå låge emellertid icke den största vikten, utan det
vore, huruvida Sverige gått miste om några bland det mö»
narkiska styrelsesättets fördelar, hvaraf det förut varit i bé=
sittning. För sin del trodde han icke, att landet skulle ha
varit bättre styrdt, om konungens personliga tycke hade
varit mera bestämmande än det varit.
Och De Geer gör sedan ett tillägg, som äfven kan sägas
vara af aktuelt intresse i dessa tider, då både frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
