Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under fransk-tyska kriget - Krigsutbrottet - Några neutrala röster om kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER FRANSK-TYSKA KRIGET
giltig moralkodex, varefter det spörsmålet kunde avdömas, torde
vara okänd, däremot borde man kunna enas, att där förelåg ett
rent politiskt konfliktläge, vars innebörd och
utvecklingsmöjligheter måste ur politiska synpunkter skärskådas. Vid sådan
prövning tvingas man bl. a. att väga värdet och styrkan’ av den
tyska folkmening, som sedan ett halvt sekel fordrade nationell
enhet, men också innebörden och motiveringen av de franska
krav, vilka restes däremot. Problemet hör sålunda till de
gordiska knutar, vilka icke lösas därför, att de med svärdet
genomhuggas.
NÅGRA NEUTRALA RÖSTER OM KRIGET.
Med accepterande för detta tidsrum av den från senare år
kända katekesfrågan »vem ville kriget?» torde svaret rättvisligen
bli: från början knappast någon. Man var både väster och öster
om Rhen så irriterad, att varje tillskärpning var äventyrlig, och
därför hade bägge makterna i god tid träffat sina förberedelser.
Men att vare sig Preussen eller Frankrike allenast fjorton dagar
tidigare tänkte sig ett krig inom den närmaste tiden, kan med
stor säkerhet förnekas. Vid världens nuvarande andliga
upphetsning äventyrar ett dylikt uttalande att stämplas som föga annat
än en tysk lögn. Lyckligtvis finnas akterna i målet åtminstone
till ganska stor utsträckning tillgängliga, och de inskränka sig
icke till episoden med det famösa Emstelegrammet. För övrigt
gives det också en del neutrala röster från dessa dagar, vilkas
mening icke är alldeles utan värde, även om man ej får begära,
att de skola berätta några hittills dolda hemligheter.
Av speciellt värde äro alltjämt lörd Lyons’ uttalanden såsom
de för Frankrike förmånligaste, vilka flutit ur en helt
utomstående men förträffligt underrättad statsmans penna. Han skrev
d. 31 juli:
Jag ser, att allmänheten —–antager, att kriget redan förut
var beslutat av Frankrike och av Preussen. Jag tror icke på det för
Preussens del och vet, att det icke var så för Frankrikes. Preussen
kastade den första stenen genom att ha fram Hohenzollernfrågan.
Frankrike gjorde fredlig lösning svår genom Gramonts irriterade för-
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
