Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för några af qjna bar^, t. ex. de kraftigast? och
mest begåfvade, och vara obekymrad om de öfrigas
öde. Men huru som helst, han har gjort dessa barn
en fruktansvärd orätt. Ty att uppföda, en talrik
familj är äfven i den fattiges stuga icke något
synnerligt storverk. Undervisning fls gratis, kläder
understundom också gratis, och i hemmen kunna barnen
redan som ganska små vara behjelpliga vid
förefallande arbeten. När de sedan vuxit upp böra de ju,
som det heter, kunna försörja sig sjelfva. Men det är
just då som eländet på allvar begynner. Det är då,
när alla dessa barn komma ut i verlden och der möta
de talrika kullame ur andra familjer, som det
befin-nes, att de äro för många. Då börjar den förbittrade
striden om lifsuppehället, denna strid, i hvilken do
besegrade kallas fattiga och blifva de öfrigas slafvar;
då är det, som superiet och prostitutionen kräfva sina
tallösa offer — och förtrampa dem.
Till jag då, att den fattige ensam skall hafva
några fä barn, men den rike så många han behagar eller
kan uppföda? I sjelfva verket vore ett dylikt
medgif-vande icke så farligt, ty de rike hafva, som jag tror, i
alla tider haft färre barn än de fattiga. Den rike vet
nämligen, att den förmögenhet han lemnar efter sig
icke längre skall vara rikedom, om den måste delas i
allt för många lotter. Men den fattige tror, att det
rena intet, som han lemnar efter sig, icke kan blifva
mindre, om det fördelas på flera. Likväl misstar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
