Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjälpare i striden.
Jämför man de norska kvinnornas arbete och strävan
för att få rösträtt med de svenska kvinnornas, så finner
man att de förra nått sitt mål med betydligt mindre
ansträngning än de senare. När man granskar orsakerna
härtill, så är det särskilt en olikhet i omständigheterna i de
båda länderna som faller bjärt i ögonen, nämligen den
myckenhet av manligt bistånd som beskärts Norges kvinnor.
Främst lyser då likt aldrig slocknande blänkfyrar
samtliga de stora diktarna. Deras ställning till kvinnofrågan
och deras syn på kvinnorna framträdde i snart sagt
varenda deras bok och verkade reformerande på det allmänna
tänkesättet.
Henrik Ibsen var lärjunge och medkämpe till
Camilla Collett och satte genom sina mästerliga dramer
under debatt de flesta av de samhälls- och kvinnofrågor
för vilka Camilla Collett lidit och kämpat.
Härigenom blev han en uppfostrare för sitt folk i
kvinnofrågan som i annat. Även Jonas Lie och Alexander
K i e 11 a n d erkänna med tacksamhet att de lärt mycket
av Camilla Collett.
Den ojämförligt största betydelsen för kvinnornas
framgång hade dock W er g elands arvtagare
Björn-stjerne Björnson.1 Isin diktning gav han ständigt
kvinnobilder av allra högsta etiska värde och hade
därjämte förmågan att dela med sig av sin ljusa tro på
kvinnorna och deras oumbärlighet i uppbyggandet av den
nya värld han hoppades att framtiden skulle medföra.
»Ingen av de stora reformer som världen längtar efter kan
genomföras utan kvinnorna,» var hans bestämda
uppfattning, uttalade i många former och vid olika tillfällen. I
sin stora kantat »Lyset», vid universitetets 100-årsfest,
kallar han på kvinnorna som ljusets tempelvakt och säger:
1 Diktare och folkhövding, f. 1831 j" 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
