Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
nu kommit till insikt om att kvinnorna behövas i samhällets
ledning just för hemmens skull. Huru som helst anses
rösträttsfrågans läge i England vara synnerligen hoppfullt.
I Canada, vilket land såsom engelsk koloni måste räknas
till de krigförande, ha under det sista året tre stora stater givit
kvinnorna rösträtt, Manitoba, Alberta och Saskatchewan.
Från Frankrike, där rösträttsarbetet förut inte hunnit långt,
åtminstone vad politiska resultat beträffar, erfara vi också, att
männens uppfattning av kvinnans betydelse i allmänna
angelägenheter väsentligt förbättrats under kriget. Vid behandlingen
i Senaten om frågan om tillsättande av kommittéer för vården
av genom kriget faderlösa barn, uppträdde den bekante
inter-parlamentarikern, baron d^stournelles de Constant, med ett stort
anförande, vari han yrkade, att kvinnorna borde få tillräcklig
plats i dessa kommittéer, såväl de centrala som de lokala. Han
yttrade därvid, att den allmänna opinionen före kriget ej varit
benägen att giva kvinnan den plats i allmänna angelägenheter,
som rätteligen tillkommer henne. »Men under kriget ha våra
ögon öppnats. Kvinnan har under några få månader utfört
underverk; hennes arbete för fosterlandet har givit henne en
plats, som vi ännu pruta på, när det gäller vår administration.»
Efter att ha påvisat hur kvinnans arbete gjort sig gällande både
vid fronten och hemma, påpekade han hur liten plats kvinnorna
fått i olika styrelser, för sjukvård, uppfostran m. m. Av en
redogörelse för debatten i Jus Suffragii, synes alla talare i princip
ha anslutit sig till d’Estournelles de Constanfs mening, och
Senaten beslöt att minst en fjärdedel av medlemmarna i
National-rådet för genom kriget faderlösa barn skulle utgöras av kvinnor.
De franska kvinnorna förklara också, att de icke anse att
omsorgerna för kriget böra förhindra deras rättfärdiga sak. På
rösträttsföreningens årsmöte den 20 april i år uttalade de sina
fordringar i en hel mängd frågor rörande äktenskaps- och
arvslagar, ungdomens uppfostran, frågan om lika lön för lika arbete,
den gifta kvinnans nationalitet, kvinnans upptagande i
administrationen m. m. De förklarade också, att kvinnorna i alla krigförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
