Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - „Samhällsbevarande“ förbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem som resa sig mot kroglifvet och moralfördärfvarna, Då
dessa hedningar icke böja sig i ödmjuk lydnad och låta sina
svaga demoraliseras, fördärfvas de af de kristnas svärd och
kanoner. Om de i förbittring förgripa sig på några af de
okunniga och pretentiösa missionärerna, så aftvingar man deras
nation en stor summa pengar eller ett landområde, ty
penningen är synbarligen försoningsmedlet för alla brott biand både
protestanter och katoliker. Om penningarna äro ärligt
bekomna eller icke gör ingenting. Brottslingen försvaras gent
emot den redliges vittnesbörd. Följande händelse kan belysa
saken:
„En kvinna, som i kyrkans åsyn gjort sig brottslig såsom sköka,
blef i staden S. för ett tjugotal af år sedan omvänd, bekände sitt brott
och intogs i baptistkyrkan. Hennes ärliga väsen fordrade, att de af
kyrkans medlemmar, hon i sitt fallna tillstånd lärt känna såsom
medbrottslingar, borde också göra offentlig afbön och utmärkte därför en af de
ledande bland dem skyldig till detta brott med henne själf. Då reste sig
de förnämste inom församlingen till hans försvar och yttrade: „Man bör
väl sätta mera tro till en känd broder än en skökas ord."
Hvad samhällets olycksbarn, som genom dylika
omständigheter störtas i förtviflans afgrund, utstå, då de komma till
förstånd om, att ingen räddning finnes för dem, är omöjligt
för den oerfarne att fatta. Många gånger har deras
ångestskri genomskurit vårt hjärta, och just därför känna vi oss
manade att afslöja dem som åstadkomma dylika gärningar. Den
fallna dömes alltid hårdt, men de äro få, som göra sig besvär
med att fråga efter orsaken eller på hvad sätt den af alla
utkastade blifvit hvad hon är.
Mr. M. E. Billings i Amerika, utgifvare af boken „Crimes
of Preachers", har i fem år samlat från 3 allmänna tidningar
uppgifter om presternas brott, som förekommit under dessa år
inför domstolar och kyrkoråd. Distriktet, han sålunda
öfverskådat är det mest upplysta i landet med omkring 35 tusen
predikare, inbegripande alla trosbekännelser. Han säger, han
har en mängd beskrifningar om olika pastorers brott, hvar
man „förtegat de heliga brottslingarnas namn", hvarför de
utelemnats ur boken. Boken har sedan utkommit tillökt lite
emellan, men siffrorna förskräcka oss.
„Från år 1876 till 1883 ha dessa 35 tusen lärde, välbärgade, högt
uppburna pastorer begått 2,053 brott, hvaraf 1,113 äro mot kvinnan i
direkt strid mot moralens och sedlighetens bud. Från 1883 till mars månad
1893, då boken utkom i tredje tillökta upplagan, hade dessa andens män
begått ytterligare 2,462 brott, som efter grundlig bevisning lagts de
respektive brottslingarna till last. Det finnes icke någon förseelse, som de
icke begått, mord är ett till dem icke okändt brott, men omkring två
tredjedelar af lagöfverträdelserna äro mot kvinnor."
Författaren tillägger: „Väl underrättade skrifvare, som noggrant
undersökt saken, påstå, att endast ett på 16 brott upptäckes och lägges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
