Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stå upprätta som i tryck, ej lutade som i vår
skrift, de äro mycket regelbundet formade och lika
höga samt hava väsentligen samma utseende som de
vanliga frakturtyperna (s. k. »svensk» eller »tysk»
tryckstil). Ännu mer påfallande blir likheten, om
man jämför handskriften med en av de äldsta tryckta
böckerna (palaeotyperna), ty dessa senare hava så
väl i bokstavsformen som i de flesta avseenden för
övrigt bildats efter de samtida handskrifterna. Man
torde härvid erinra sig, att, när Gutenberg från
sitt hemliga tryckeri utsände de första biblarna,
dessa allmänt antogos vara handskrivna; det var i
början endast deras stora antal, som gjorde, att
munkarna påstodo dem hava tillkommit med djävulens
hjälp. – Vad för övrigt angår den frågan, huru fort
en skrivare arbetade, tror jag, att man plägar något
överskatta den tid, han behövt; ty då jag, för att
närmare studera den gamla skriften, övade mig att
efterbilda den, fann jag, att en vanlig kvartsida
kunde skrivas på 2 till 3 timmar.
Det blir således bäst att jämföra handskriften med
en modern bok för att tydligare få syn på dess
egenheter. Man kommer då snart under fund med,
att skrivaren varit mycket mån om att spara på
utrymmet. Anledningen förstår man lätt: pergamentet
var dyrt, och ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
