Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
vid riksdagen om förbättrad kvinnlig undervisning,
hvilket hade till följd inrättandet af Kungl, högre
lärarinneseminarium år 1861.
Hertha har blifvit kallad "den svenska
kvinnorörelsens Onkel Toms stuga", och dess stora
betydelse låg ju också i dess förmåga att väcka
diskussion inom alla läger, ur hvilken diskussion
framgick en bestämd uppfattning om
rättfärdigheten och gagnet af att kvinnans permanenta
omyndighetstillstånd upphäfdes.
Fredrika Bremers namn är hittills det klarast
lysande bland alla dem som främjat den svenska
kvinnans utveckling. Det var hon som riktade in
densamma på den väg den sedermera i stort sedt
alltjämt fortgått på — ett inriktande som i
evärd-liga tider skall lända Fredrika Bremer till heder.
Att den svenska kvinnorörelsen icke startade
som en manshatets, en det hänsynslösa pockandets
och det löjliga kvinnoförgudandets rörelse är en
hennes förtjänst som ej kan nog högt skattas.
Själf bekant och förtrogen med flertalet af sin
tids framstående män — bl. a. Geijer, som yttrat
att kvinnans inträde inom samhällsordningen är
den viktigaste epok i den mänskliga utvecklingens
historia, — hade hon klart för sig, att den
kvinnans uppodling som kräfdes för att hon skulle
kunna göra en dugande insats i samhället måste
ske med männen, ej mot dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
