Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 32. Casanovas rendezvous med högvälborna fröken S. av B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
guld, föreställde en midvintershimmel med stora
stjärnor, liknande silverkors i luften, och mot denna
bakgrund ett barn med en lysande gyllene ring kring
den stora, öppna pannan. I samma andedrag hade han
kommit att granska bokstäverna på väggbonaden, där
julgubbarna dansade.
Hej, tomtegubbar, tagen glasen och låt oss lustiga vara!
En liten tid vi leva här
med mycken möda och stort besvär...
— Stort besvär, mycken möda och stort besvär. En
liten tid, en liten tid, ekade det inom honom.
Flickan storgrät, så att han kände skakningen i sina
axlar. Han slöt henne i sina armar och sade, utan att
tänka på vad han yttrade:
— Det är bara en sak, lilla barn, du nu har att
tänka på. Var alldeles lugn, medan de närmaste dagarna
gå. Du vet ju att jag älskar dig. Det kan du alltid vara
viss om. Vi får tänka, vi får tänka ...
När han sade, att han älskade henne, visste Första
fiolen icke, om han hade ljugit, eller om han talat
sanning, men det han sade, det måste han säga, skrällde
det så i hela världsalltet av lögnen. Han måste
ytterligare trösta henne.
— Du må tro, att jag har vänner, som är mycket
kloka och förståndiga. Nu skall jag rådgöra med dem.
De är så utmärkt kloka och förståndiga.
När han emellertid uttalat de senaste orden, var det
icke utan att ett löje drog igenom hans själ, likt ett
ytterst svagt stråkdrag. Första fiolen fick nämligen en
vision av den Gyllene triangelns samtliga medlemmar
i deras nuvarande tillstånd: den orolige Cello, som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
