Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 18. D’Artagnan utrustar en expedition för att rädda Edmund från matematikläraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
de svarta, befallande ögonen, men plötsligt lutar han
sig fram och viskar till Mowgli:
— Vill du röka? Huck Finn har pipor... Tom
skall vara ...
— Röda blomman, röda blomman, klagar Mowgli
ängsligt och ser på den väldiga björnen.
— Vad säger Djungelns lag, hördes ett brus runt
omkring i den ångande skogen, och i detsamma
ringlar den grågula pytonormen fram, en väldig
glittrande fjällmassa. Edmund känner dessa kalla ringlar
mot sin kropp, som genomisas. Han fryser genom märg
och ben på isflaket, som utbreder sig omkring honom
under en stjärnlös himmel, och han känner sig domnad
i hela kroppen, med skridskor på kängorna. Därute
höres det svarta vattnets gång. Döden kommer ...
— D’ Artagnan!
Han hör ett rop, och en annan röst som svarar:
— Mina herrar, våren lugna!
— Du har svikit oss! Är blekansiktet skapat med
två tungor?
— Var är Tom Sawyer?
Flinthjärta svarar ädelt och allvarsamt:
— Pawneerna vilja icke färga den vite broderns hud
röd. Den vite brodern behöver icke vara orolig för sin
långa resa. Mer än hundra pawneer skola rengöra hans
väg från törnen.
Edmund gripes av djupt vemod, sådant man känner
i avskedets stund, när man skall lämna en kär vän
eller en älskad strand. Men han vet, att innan han kan
tänka på friheten, har han en svår uppgörelse med
Siouxerna och deras listige gamle hövding. När som
helst kan han falla i deras snaror. Dock tyckas vägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
