Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödemarkstroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na
Q
Ödemarkstroll.
12
skrämde henne emellertid än mera, och hon började fundera
på katekesen. «Du skall inga andra gudar hafva för mig»
—
nej, det hade hon då ej. «Du skall ej missbruka Herren
din Guds namn». Ja, inte var hon så grof i mun, egentligen
inte, men kanske ibland i sina tankar. «Du skall icke göra
hor.» —
«Du skall icke dräpa.» Oj, oj oj! Hon hade gjort
det ena, det var
nog inte så farligt, menade hon i sin en-
fald, men det andra. Oj, oj, oj! Hon tryckte handen mot
hjärtat —
då stampade det med ens i jorden framför dörr-
öppningen, och där stod ett svart vidunder i månskenet —
den onde var det —
hon hade sett honom afbildad på
brännvinsdraken hemma i stugan —
två ludna ben, en obäk-
lig kropp, stora, öron och så på skuldrorna de två rysliga
vingarna med sina spröt —
nu skulle den onde hämta henne
för det där med säcken —
hon drog kjolen upp öfver an-
siktet —
hörde ett fnysande, skrek som i dödsångest och
slängde sig ned med hufvudet i halmen. Huru länge hon
låg visste hon ej själf, men när hon kom till sig och vågade
titta ut, var den onde borta, och en
svag rosenrodnad spred
sig bakom träden, som
syntes mot himlen med förvridna,
halftorra grenar. Hade hon således ändå kommit till träsket?
Det var samma träd, som stodo i krans kring stranden af
sjön, där säcken låg på bottnen.
Huj, så det skrek! Gud i himlen förbarma dig! Bar-
net skriker ännu, skriker, skriker . . .
gälla, klagande toner,
det gråter, gråter. Gud i himlen förbarma dig —
träskrået
är det, som skall taga hämd . . . det skriker, gråter —
träskrået som folket har talat om, trollet, den onde i annan
gestalt . . . Men det ljusnar . . . hon måste nu
våga sig
bort . . . Herre Gud, hon måste bort. . .
kryper ut ur
kojan
och reser
sig upp, ser träsket ligga nedanför branten . . .
och i det samma far det som ett yr af stänk öfver den
skära, lugna ytan, och en
förfärlig skepnad störtar fram
långs vattnet med väldiga, klatschande vingslag. Det blir
ett helvetiskt larm där nere i vattnet . . . snart skall odjuret
vara henne fatt . . . men hon springer ...
ja hon springer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
