Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Nödstälda resande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Inte lustigt alls! — svarade engelsmannen.
— Jo visst, värde kollega. Ni kan verkligen inte
taga saker och ting från den glada sidan!
— Och vill ni vara så god och säga mig, huru vi
skola kunna fortsätta vår resa? — frågade Harry Blount.
— Ingenting är enklare, — svarade Alcide Jolivet.
— Ni spänner er för hvad vi ha qvar af åkdonet: jag
tager tömmarna, jag kallar er ’min lilla dufva’, alldeles
som en äkta iemschik, och ni trafvar som en äkta posthäst!
— Herr Jolivet, — svarade engelsmannen, — detta
skämt öfverskrider gränsen för det passande, och...
— Lugna er, kollega. Då ni blir styf i lederna,
skall jag intaga er plats, och ni skall få rättighet att
kalla mig en utsliten åkarkamp, om det inte skall gå
undan med afgrundsfart!
Alcide Jolivet sade allt detta med så godt lynne,
att Mikael Strogoff icke kunde hålla sig från att le.
— Mina herrar, — sade han, — någonting bättre
kunna vi taga oss till. Vi ha nu uppnått högsta passet
på Ural-kedjan, och följaktligen bär det redan utför. Min
tarantass står der borta på hundra stegs afstånd. Ni
skola få låna en af mina hästar, vi spänna den för
bakdelen af telegan, och så vida inte någon olyckshändelse
inträffar, skola vi till sammans hålla vårt intåg i
Jekaterinenburg.
— Herr Korpanoff, — svarade Alcide Jolivet, —
det kan jag kalla ett förslag, som kommer ur ett
ädelmodigt hjerta!
— Jag vill tillägga, herr Jolivet, — svarade Mikael
Strogoff, — att som min tarantass blott rymmer två och
min syster och jag resa till sammans, kan jag inte bedja
er stiga upp i vårt åkdon.
— Bevars, min herre, — svarade fransmannen, —
med er häst och vår halfva telega kunna min kollega
och jag resa till verldens ända!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
