Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Moskva till Nischni-Novgorod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vladimirs, Kievs, Kasans, Astrakans och Sibiriens
vapensköldar med S:t Andreas-ordens kedja, hvaröfver hvilar
en kunglig krona!
Hvad beträffar Mikael Strogoff, hade han klara
papper och var följaktligen skyddad mot hvarje åtgärd från
polisens sida.
Vid Vladimir-stationen stannade tåget under några
minuter — hvilken tid tycktes vara tillräcklig för Daily
Telegraphs korrespondent att från både fysisk och
moralisk synpunkt taga en ytterst fullständig öfverblick af
denna Rysslands gamla hufvudstad.
På Vladimir-bangården stego nya resande på. Bland
andra såg man en ung flicka vid dörren till den kupé,
der Mikael Strogoff satt.
Midt emot tsarens kurir var en plats ledig. Den
unga flickan satte sig der, efter att hafva stält bredvid
sig en anspråkslös nattsäck af rödt läder, hvilken tycktes
utgöra hela hennes bagage. Med nedslagna ögon, utan
att ens hafva kastat en blick på de reskamrater, som
slumpen gaf henne, gjorde hon sig i ordning till en färd,
som borde vara ännu några timmar.
Mikael Strogoff kunde icke afhålla sig från att
uppmärksamt betrakta sin nya granne. Alldenstund hon
kommit att sätta sig så, att hon åkte baklänges, erbjöd
han henne sin plats, som hon möjligen föredrog framför
sin, men hvarför hon tackade honom med en lätt böjning
på hufvudet.
Denna unga flicka borde vara sexton eller sjutton
år. Hennes verkligen förtjusande hufvud företedde den
slaviska typen i all dess renhet — en något sträng typ,
som bestämde henne att blifva snarare vacker än täck,
då några år till gifvit henne tydligt utpräglade drag.
Under ett slags hufva, som betäckte hennes hufvud, stal
sig fram ett rikt, i guldgult stötande hår. Hennes ögon
voro bruna och den beslöjade blicken af en oändlig ljufhet.
Hennes raka näsa slöt sig med de lindrigt rörliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
