Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
A.) De mera speciella motiv, som drifva till en substantiell
uppfattning af den yttre värkligheten, återföra sig till den
naturvetenskapliga analysen och tolkningen af vissa förhållanden, som
finna sin relativt bästa förklaring genom antagandet att materien
är en af elementära, transscendenta beståndsdelar sammansatt
värklighet.
Därvid möter först molekylbegreppet, som dock i sin ordning
öfverleder till atombegreppet (atomteorien). Atomen är alltså en
karaktäristisk exponent för det empiriska substansbegreppet.
Molekylbegreppet är för öfrigt ett företrädesvis fysikaliskt begrepp,
atombegreppet ett öfvervägande kemiskt.
Bland de företeelser, hvilkas interpretation medför antagandet af
molekyl- och atomsubstanser, torde isynnerhet böra erinras om vissa
af kropparnas s. k. allmänna egenskaper, t. ex. deras delbarhet,
porositet, volymförändring (vid sammantryckning och utvidning)
samt öfvergång från och till olika aggregationstillstånd. Vidare
äro vissa speciella egenskaper, tillkommande särskilda naturföremål,
att framhålla, såsom fasta kroppars olikhet med hänsyn till hårdhet,
mjukhet, böjbarhet och tänjbarhet, samt de gasernas egenskaper, som
ledt till den s. k. kinetiska gasteorien, m. fl. Men härtill komma
de, om man så vill, ännu mera speciella företeelser, hvilka utgöra
undersökningsföremålet för de motsvarande fysikaliska
specialvetenskaperna akustik, värmelära, optik och elektricitetslära. Och
slutligen märkas de företeelser, uppvisande egendomliga vigts- och
volymförhållanden, med hvilka den allmänna kemien sysselsätter sig
och som en Dalton, en Gay-Lussac, en Avogadbo, en Ampere
först faststält.1 Ett närmare uppvisande af huru hvart och ett
af alla dessa fenomen för sin förklaring drifver analysen utöfver de
omedelbart gifna sakförhållandena till antagandet af ett icke
omedelbart gifvet eller transscendent substrat kan dock näppeligen
behöfvas att här presteras. Den abstrakta grundtanken blir öfverallt
densamma, och analysen hänvisar i en bestämd riktning. Ur
fysikalisk synpunkt medför den hypotesen om en diskret mångfald af
smådelar — eller småmassor, d. v. s. molekyler — samt dessa
elements rörelser i enlighet med de allmänna mekaniska
principerna. Ur kemisk leder den till denna fysikaliska
diskretionsuppfattnings utbildning till exakt molekylär- och atomteori. Att
detta molekyl-, resp. atombegrepp värkligen är ett transscendent
begrepp och ett substansbegrepp inses däraf, att molekylerna och
atomerna å ena sidan konstruerats för att supplera och
begriplig-göra vissa den omedelbart gifna värklighetens företeelser, hvilka
1 Se Den empiriska naturuppfattningen, s. 122 ff., 69 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
