Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - Det öfverindividuella andliga lifvet. Den objektiva anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
kunder, hvilkas innebörd, mening och betydelse det då gäller att
tolka. A andra sidan är detta studium, som antydt, icke af egentlig
transscendent natur. Det är inga utom all erfarenhet liggande eller
enligt sitt begrepp transscendenta föremål, som upptagas till
undersökning, utan uppgiften är att med stöd af ett eller annat
omedelbart varseblifningsfaktum, exempelvis en historisk "källa", uttaga
och för medvetandet rekonstruera samt klargöra betydelsen af det
andliga innehåll, hvaraf faktumet är bärare. "Empirisch", yttrar
Wundt 1, " soll natürlich die Methodik der Geisteswissenschaften
ebenso gut wie die der Naturforschung in dem Sinne sein, dass sie in
erster Linie auf eine Feststellung der Erfahrungsthatsachen und in
zweiter auf eine Verknüpfung derselben unter einander ausgeht,
wobei die letztere unserem logischen Erklärungsbedürfnisse genügen
soll, ohne dass etwas zu den Thatsachen hinzugefügt wird, was in
diesem Bedürfnisse keine zureichende Rechtfertigung findet. Die Art
aber, wie diese empirische Methode anzuwenden ist, muss sich
selbstverständlich nach der Beschaffenheit der Gegenstände richten".
En närmare framställning af de vetenskapers metoder och speciella
sanningsgiltighet, hvilka hafva den objektiva anden i dess mångfaldiga
manifestationer till föremål faller utom ramen för vår undersökning.
Vi hänvisa närmast till nyss citerade arbete af "Wundt, s. 51 ff., samt
Bernheims Lehrbuch der historischen Methode. Äfven Sigwarts
redogörelse för »Die Erklärung im Gebiete der Geschichte» i hans Logik,
Bd 2, S. 607 ff., bör noteras, liksom Ueberwegs Logik, S. 477 ff.
Richerts Die Grenzen d. naturwissenschaftl. Begriffsbildung är mera en
allmän inledning till studiet af »die Geschichtswissenschaften» än en
egentlig kulturvetenskaplig metodlära. Det samma gäller om Diltheys s. 287
nämda arbete. Mill’s äfvenledes där påpek. framställn., anses vara det första
moderna bidraget till en »logic of the moral sciences». Till sist nämna vi
Rickerts lielt nyligen public, art. Geschichtsphilosophie i den s. 36
noterade Kuno Fischer-festskriften, Bd 2.
Utan svårighet inses att själfva faktum, hvilket inom den
yttre erfarenhetens sfär förutsätter exakt varseblifning för att
kunna nöjaktigt uppfattas och inom den empiriska psykologien
utgör föremål för omedelbar introspektiv analys, inom
"kulturvetenskapernas" område påkallar en särskild interpretation (resp.
exeges) af det innehåll, hvarom det gäller att vinna kännedom.
Men före interpretationen måste ofta en särskild kritik
(filologisk, historisk eller af annan natur) gå för att pröfva äktheten
och giltigheten af själfva det material, hvarpå den vetenskapliga
undersökningen har att stödja sig och som den har att behandla.
Just kritik och interpretation utgöra väsentliga stadier och på
samma gång operationer i all forskning inom fältet för den objek-
1 Logik, Bd 2, Abth. 2, S. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
