Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
äfven, såsom i det föregående framhållits, till omdömesfunktionerna
och tankelagarna. Till grund för omdömet ligger det mer eller
mindre strängt sammanhängande hela, som närmare specificeras och
aktuellgöres genom subjekt- och predikatbestämningarna; detta
hela, som följaktligen föregår omdömet, är dock äfven det af en
viss utprägling, framträdande i just kategoriernas grundform. Att
under sådana förhållanden en viss motsvarighet skall råda mellan
omdömesformer och kategorier ligger i sakens natur. Dock kan
man icke utan vidare förutsätta en fullständig kongruens dem emellan,
ty det är icke afgjordt, att hvarje kategori skall taga sig uttryck
i en särskild omdömesfunktion; ej häller är det omöjligt, att i och
med omdömet något för detta specifikt och nytt kommer till
aktualitet. Här kan därför endast de faktiska förhållandena själfva
afgöra den antydda parallelismen. Med andra ord: det finnes vissa
kategorier samt vissa mot dessa svarande grundformer för omdömet,
men huru långt denna motsvarighet sträcker sig kan bestämmas först
genom en jämförelse emellan kategorierna och omdömesformerna1.
Liksom kategoriena ligga till grund för i alla händelser vissa
omdömesfunktioner, så betinga de ock tankelagarna och deras
objektiva användning. De senare erhålla sin reella betydelse genom att
liksom appliceras till värklighetens föremål och förhållanden. Med
tankelagarnas fordringar som måttstock preciserar sedan tänkandet den
i de kategoriala grundformerna framträdande värkligheten.
Tankelagarna tjänstgöra här alltså som ett slags precisionsinstrument.
Att, å andra sidan, tankelagarna skulle komma till aktualitet och
objektiv användning alldeles oberoende af kategorierna, förhindras
af, att allt reelt tänkande måste hafva ett material att utgå från,
röra sig med och bearbeta, ett material, hvilket just ter sig i sin i
viss mening för-logiska förrn i de omedelbara
erfarenhetskategorierna. Likväl är att märka att kategorierna i sin helhet icke blott
betinga tankelagarna, utan de betingas ock af dem. Ty det är en
skilnad mellan kategorier och kategorier. Vissa af dem äro, som anfördt,
erfarenhetskategorier, andra däremot transscendenta, exempelvis
substanskategorien. Dessa senare äro icke af samma omedelbarhet,
som de förra, utan uppkomma först genom en logisk bearbetning af
erfarenhetsbegreppen. Och därvid blifva naturligtvis tankelagarna af
principiell och afgörande betydelse, framför allt den tillräckliga
grundens lag.
Vi hafva satt omdömen, tankelagar och kategorier i ett visst
samband med hvarandra. Skilnaden mellan dessa
kunskapsteoretiska element är dock ögonskenlig. Omdömena äro former (värk-
1 Jfr 8. 136 ff.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
