Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VII. Om tänkandets lagbundenhet. Tankelagarna - Tankelagarna i inskränkt bemärkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
det motsvarande bestämda föremålet. Så blir värkligheten enligt
identitetslagen en enda stor identitet eller ett helt med absolut
entydig determination; och värkligheten skulle icke vara den realitet
den är utan en dylik konstans och själföfverensstämmelse. Liksom
vidare den förra tankelagen angifver värkligheten i dess såväl
innehållsbestämdhet som formella bestämdhet, ger identitetslagen
uttryck åt en exklusivt formell egenskap hos värkligheten. Slutligen
är att framhålla, att den kan uppfattas som en determination
af den fullständiga bestämdhetens lag. Enligt denna är värkligheten
till på ett bestämdt sätt; identitetslagen preciserar nu denna
existens genom att utsäga att värkligheten — såväl i det hela som
med hänsyn till särskilda föremål och förhållanden — äger
konstant själföfverensstämmelse och måste äga sådan för att
öfverhufvud vara och förblifva sådan den är. Identiteten liksom binder
värkligheten vid ett entydigt bestämdt existenssätt.
B.) Motsatsens lagar.
Hänföra sig de förra lagarna till värkligheten fattad
som objekt öfverhufvud eller till värkligheten såsom
förnummen, och äro de i enlighet därmed obegränsadt
universella, så hänföra sig de nu i ordningen följande tankelagarna till
värklighetens motsatsförhållanden och precisera dessa närmare.
Af samma universalitet som de förra äro icke motsatslagarna, ty
väl måste all tänkbar värklighet tänkas äga fullständig bestämdhet
och identitet, däremot är en öfver all åtskilnad och motsats höjd
realitet icke alldeles otänkbar, ehuru vår värklighet faktiskt icke
är af en dylik eleatisk natur.
Motsatsens allmänna lag kan formuleras så: det åtskilda är
motsatt. I samma mån denna motsats upphäfves går den öfver
i absolut samstämmighet och identitet, en sanning, hvilken är
formulerad i principium identitatis indiscernibilium. Å andra sidan
kunna motsatserna skärpas i olika grader. Det finnes kontingens,
korrelativitet, kontraritet, disjunktion, disparitet,
kontradiktorisk-hetallt exempel på olika grader af åtskilnad och motsats. Liksom
nu principium identitatis indiscernibilium liksom sätter gräns för
motsatsen i en riktning, så existerar äfven en hithörande lag,
hvilken begränsar motsatsförhållandet i en annan: principium
contra-dictionis. Denna förutsätter möjligheten eller eventualiteten af
en motsats, som hänför sig till ett och samma föremål i ett och
samma hänseende;2 vidare stämplar den denna motsättning som en
1 Se därom Wundt, Logik, Bd 1, S. 134—139.
2 eller till "genau das Nähmliche" (üeherweg, Logik, S. 219); omdömen, som si
koincidera, äro "judicia repngnantia" (ibid).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
