Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Reproducerade föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
vanligen utlöses af någon varseblifning — är förbunden med ett
egendomligt bimedvetande om att det, som föreställes
(reproduceras), redan förut förnummits. Detta förut upplefda utgör då det
prius, hvartill den reproducerade föreställningen refereras. De
typiska reproducerade föreställningarna äro, med ett ord,
erinringsföreställningarna. Men visserligen är det antydda
bimed-vetandet något, som är i hög grad variabelt, stundom sjunkande
ned till nollpunkten, vid andra tillfällen framträdande med
omisskännelig liflighet. Under det varseblifningarna, och äfven
sensationerna, stå i ett slags presensförhållande till de föremål de i en
eller annan mening bringa till medvetande — de äro " presentativa"
förnimmelser enligt Spencersk termonologi —så är det något af
perfektumnatur hos den reproducerade föreställningen; den är en
representativ förnimmelse, förbunden med lokalisation i den
förflutna tiden. Men äfven flere andra olikheter mellan
varseblif-ningen och den reproducerande föreställningen kunna framdragas.
Så den senares i regeln vida lägre grad af realism och
intensitet; endast hallucinationerna kunna i dessa hänseenden stundom
täfla med varseblifningarna. Så ock de reproducerade
föreställningarnas egenskap att ingå som led i en associationsprocess, under
det varseblifningarna hänföra sig till de faktiskt gifna tingen och
deras realsammanhang. Huru svårt är det dessutom icke,
åtminstone i regeln, att utöfver en helt kort tid, någon sekund eller
minut, fasthålla en reproducerad föreställning och hindra att den
tränges undan af andra, under det varseblifningen af ett bestämdt
yttre ting kan fortfara så länge detta själft existerar.
Om skilnaden mellan varseblifning och föreställning: Jodl, Lehrb. d.
Psychol., S. 448, Schubert-Soldern, Gründl., 326 ff., Rehmke, "Wahrn.
u. Begr., S. 86 ff., Grung, Probl., d. Gew., S. 24, Biehl, Kritic., II,
Th. 1, 8. 188 ff, Höffding, Psykol, S. 137 ff.
Om hallucinationerna ur knnskapsteor. synp.: Schübert-Soldern:
Gründl., S. 327 ff., Biehl, Kritic., II: Th. 1, S. 189.
Då de reproducerade föreställningarna kunna vara exakta
uttryck för reella förhållanden, så är det tydligt, att äfven de äro
bärare af kunskap. Denna erinringskunskap måste i det hela bli af
samma karaktär som varseblifningskunskapen, enär de reproducerade
förnimmelserna expressis verbis reproducera varseblifningarna. Men
då reproduktionen i själfva värket aldrig blir indentisk med en ren
upprepning, så ställer sig den speciella frågan om
erinringsföreställningarnas objektivitet, — hvilken vi alltså hafva att på
vederbörligt ställe upptaga till besvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
