Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Sensationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
hålla god hjälp af psykologien. Men visserligen är den
hufvudsyn-punkt, hvarifrån denna disciplin betraktar förnimmelserna en annan,
än den för kunskapsteorien bestämmande. Den senare vill nämligen
ej så mycket veta, hvad förnimmelserna ’faktiskt äro och huru
de bildas, som icke mera af hvilken rationalitet och giltighet de
äro i egenskap af kunskapsbestämningar. Det är, annorlunda
uttryckt, deras grad af objektivitet eller realism samt deras eventuella
adekvathet, som ytterst intresserar kunskapsläran.
De olika former af förnimmelse, som psykologien urskiljer, äro
visserligen icke en gång för alla faststälda, men angifvas de vara:
sensationer, varseblifningar, reproducerade föreställningar,
fantasiföreställningar, allmänföreställningar och begrepp, så torde alla
kunskapsteoretiskt vigtiga förnimmelseformer vara noterade. Till
en hastig mönstring af dessa öfvergå vi nu.
Sensationerna.
Fastställandet af begreppet sensation är förbundet med en viss
svårighet. Visserligen är det allmänt antaget, att sensationen utgör
ett psykiskt element eller en enkel komponent i själslifvets
komplexa hela, men om denna elementarfunktion sedan rätteligen är
bestämbar som en förnimmelse, d. v. s. en medveten yttring, eller
rätt och slätt som en psykisk (icke nödvändigt medveten) funktion,
kan omfrågas. Vi kunna faktiskt genom analys uppdela de
omedelbart gifna sinnesförnimmelserna, t. ex. ett accord, i vissa
beståndsdelar, men det är icke afgjordt, att de så vunna elementen äro de
i begreppets bokstafliga mening enkla komponenterna. De såsom
sådana antagna äro tilläfventyrs i sin ordning uppdelbara; men om
det förhåller sig så, blifva sensationerna, åtminstone i vissa fall
och ur psykologisk synpunkt, funktioner, hvilka befinna sig "unter
der Schwelle des Bewusstseins" och för såvidt icke egentliga
förnimmelser, utan blott psykiska funktioner1. A andra sidan är det
i öfverensstämmelse med språkbruket, att fordra att en sensation
skall vara en medveten funktion2. Därtill kommer, att endast
under förutsättning att sensationerna äro värkliga förnimmelser eller
medvetenhetsfunktioner i egentlig bemärkelse, så kunna de äga
kunskapsteoretisk betydelse3. Med en sensation må därför här för-
1 Jfr Vid studiet af Wundts psykologi, s. 61 ff.
2 Jfr Volkelt, Erf. u. Denk., S. 1J76 (anmärkningen), där äfven Wundts hithörande
afh. Erfundene Empfindungen, Phil. Stud., Bd 2, omnämnes.
3 Jfr i samband härmed Richert, Grenzen, S. 202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
