Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir den allmänna filosofiska världsåskådningens egentliga ort, så
blir filosofien i sin fulla omfattning något vida mera än blott
kunskapslära, inom hvilken senares ram man naturligtvis icke bör
inprässa mera än som principielt hör dit. Men visserligen blir
kunskapsläran den grundläggande disciplinen inom den egentliga
filosofiens system. Den är själf filosofi i egentlig mening samt
förlänar filosofien i dess helhet, i samma mån denna bringas i intimt
sammanhang med kunskapsläran och ses i dess ljus, en motsvarande
specifik karaktär. Kunskapslärans härmed antydda ställning i
filosofiens encyklopedi äfvensom dess plats i det totala
vetenskapssystemet skola vi i det följande[1] närmare precisera.
Riehls ofvan framhållna extrema uppfattning af kunskapsläran
framgår af Kriticismus, II:ii, S. 15: »Die Philosophie ist die Wissenschaft
und Kritik der Erkenntniss». Och i det nyligen utkomna arbetet Zur
Einführung in die Philosophie der Gegenwart, S. 21—22, inskärper han, att
den teoretiska filosofiens problem är »das Problem der Wissenschaft als
solcher, die Frage nach ihren Voraussetzungen und ihren Grenzen. Was
Wissenschaft sei und wie weit sie reiche, ist die philosophische Grundfrage,
ist der Gegenstand der theoretischen Philosophie... Helmholtz nennt die
Kritik der Erkenntnissquellen ’des Geschäft, welches immer der Philosophie
verblieben wird’.» Ungefär samma grundåsikt i fråga om teoretisk filosofi
hyllas af nykantianismen, hvars mest bekante representant väl är F. A.
Lange (och till hvilken riktning äfven Riehl stundom hänföres). Enligt
Lange är metafysik »Begriffsdichtung». »Allein die Philosophie ist mehr
als bloss dichtende Speculation. Sie umfasst die Logik, die Kritik, die
Erkenntnisstheorie (Gesch. des Material. Bd 2, S. 540, 541). Jämväl
Cohen häfdar, att filosofiens första uppgift är att vara »Logik im weitesten
Sinne, oder Kritik der Erkenntniss» (Einl., S. 51). Ännu ett citat, ur
Külpes Die Philosophie der Gegenwart in Deutschland, S. 16, må belysa
nykantianismen. »Dass unsere Erkenntniss, sofern sie überhaupt diesen
Namen verdient, auf das Gebiet möglicher Erfahrung eingeschränkt ist,
dass es somit eine wissenschaftliche Aussage über das Transscendente, die
Dinge an sich, die jenseits der Grenzen möglicher Erfahrung liegen, nicht
geben könne, diese Ansicht Kants wird von dem Neukantianismus
übernommen und mit der anderen verbunden, dass die Hauptaufgabe der
Philosophie in einer Erkenntnisskritik und -theorie, also in einer Lehre von
den Voraussetzungen der Wissenschaft bestehe». Dock omfattar
nykantianismen äfven en fraktion, ett slags höger, som häfdar möjligheten af en
»kritisk metafysik». Så Liebmann, senast i Gedanken und Thatsachen,
Bd 2, S. 91: Grundriss der kritischen Metaphysik. Om nykantianismen
och närstående riktningar se för öfrigt den orienterande och sakrika
framställningen i Ueberweg-Heinzes Grundriss der Geschichte der Philosophie,
Th. 4, S. 215 ff. Vi återkomma till dessa riktningar.
Kunskapsläran har sin utgångspunkt och på samma gång
anledning i den mänskliga kunskapsvärksamhetens och den däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
