Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
en konung, ja, icke ens visste, om ordet skulle be-
teckna en människa eller ett djur. Norrmännen blefvo
emellertid ganska väl bemötta på denna ort.
Men det värsta af deras väg återstod ännu. Efter
att hafva tågat 15 mil till en punkt i Härjedalen, till-
ryggalade de öfver fjäll och genom skogar en sträcka,
som (väl med någon öfverdrift) uppgifves till 38 mil,
innan de hunno fram till en bebodd trakt af Jämt-
land. Under marschen hade de icke haft annat att
lefva af än björklake och bär, som legat under snön.
Både Härjedalen och Jämtland hörde den tiden till
Norge, och i det sistnämnda landskapet sökte befolk-
ningen i början att göra dem motstånd. Men Sverre
lyckades dels genom list, dels genom hotfullt upp-
trädande förmå jämtarna att icke blott förse hans ut-
tröttade manskap med erforderlig proviant, utan t. o.
m. att lämna honom en hjälptrupp.
Härifrån tog Sverre vägen nedåt Trondalagen.
Sverre segrar i Trondalagen och hyllas på
Öretinget.
förstone såg det icke ut, som om han skulle vinna
någon tillslutning af Tronderna. Birkebenarna hade
dåligt namn om sig för det våldsamma sätt, hvarpå
de förut farit fram på åtskilliga ställen i landet, och
konung Magnus” ländemän samlade på flera ställen
mångdubbelt öfverlägsna hopar till försvar för bygden
och staden Nidaros.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
