Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ville, en hustru skulle bara bli er en kortvarig
förströelse. Tänk på Bob, den härlige Bob, som nu
står och äter sig fördärvad i sin spilta. Ni skulle
köpa mig ett vackert hus och så låta mig sitta och jäspa
mig till döds i det eller gråta mina ögon fördärvade
över min hjälplöshet och oförmåga att rädda er. Den
där af färssjukdomen skulle ständigt fräta och gnaga
er. Ni skulle fortsätta att spela precis på samma sätt
som hittills, alldeles som ni spelade om livet i Alaskas
vildmarker. Ingen fick färdas så fort och vida som
ni, ingen fick arbeta och uthärda så mycket som ni.
Ni håller aldrig igen; ni sätter in allt vad ni har i allt
vad ni gör . .
”Taket av”, mumlade han bistert och nickade
instämmande.
”Men tänk om ni bara ville spela älskaren-mannen
på samma sätt...”
Hennes röst skälvde, hon tystnade, hennes kinder
blevo blodröda och hon sänkte ögonen.
”Och nu skall jag inte säga ett ord mer”, tilläde
hon. ”Jag har ju hållit en hel predikan.”
Hon stödde sig utan tvekan mot hans arm, och
ingen av dem märkte stormen som ven omkring dem.
Störtregnet hade inte kommit än, men det var i
antågande. Ljusan Dag var ännu liksom yr av sina
tankar, när han började tala.
”Jag är slut, jag är totalt förstummad. Miss Mason
— eller Dede — jag älskar att kalla er vid det namnet.
Jag måste säga att det ligger mycket i vad ni säger.
Om jag förstår er rätt, skulle ni gifta er med mig, ifall
jag inte ägde en cent och om jag inte blev fet. .. nej,
neJ> Jag skämtar inte. Jag begriper meningen, det är
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
