Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem och godt dem, riktigt uppfostrat dem. Kom
nu och titta på källan.”
”Den går utanpå alltsammans”, var Ljusan Dags
omdöme, då de återvände till stugan efter att ha
smakat på vattnet.
Husets inre var en överraskning. Köket utgjordes
av en liten utbyggning så att hela huset i övrigt
bildade ett enda stort rum. I midten stod ett stort bord
fyllt med böcker och tidskrifter, alla väggar upptogos
av bokhyllor från golv till tak. Ljusan Dag tyckte att
han aldrig förr sett så mycket böcker på en gång.
Golvet var täckt med skinn efter vildkattor och hjortar.
”Har skjutit dem själv”, försäkrade Ferguson stolt,
”och hela spiseln har jag murat upp själv. Titta på
den, är den inte ståtlig? Och så’nt drag det är i den
sedan, ryker aldrig in det minsta.”
Ljusan Dag kände både sympati och intresse för
den lille mannen. Varför hade han gömt sig undan
här i törnsnåren med sina böcker? Det låg någonting
av äventyr över hans tillvaro här, och Ljusan Dag
mottog hans inbjudan att deltaga i aftonmåltiden i
förväntan att finna den bestå av rå frukt och nötter
eller annat som hörde till ett ”naturligt levnadssätt”.
Men han fick en läcker harstek med ris. Ferguson
förklarade att han åt vad som helst egentligen och
undvek endast vad han av erfarenhet visste att hans
mage inte tålde vid. Ljusan Dag förmodade att den
lille mannen möjligen kunde vara en! religiös enstöring;
han förde samtalet in på hithörande ting, men inte
heller här visade Ferguson någonting ovanligt, så att
när kvällsvarden var undanstökad, gjorde Ljusan Dag
en direkt fråga.
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
