Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
Sid. 6 & 7. Bröllop i Florens. Den
återstående tredje delen, som här ej afbildas,
visar några på gatan promenerande män.
Sid. 8. Klädeshandlaren Giovanni Ar
nolfini och hans hustru. Den latinska
inskriften lyder: Johannes de Eyck fnit hic.
Sid. rö. Italiensk skola under
1400-talets midt. Den lille gossen på taflans högra
sida blottar »det ställe, där lärarnitet och
faderskärleken gå hand i hand», och läraren står med
lyftadt ris, färdig för exekutionen. Länge
fortlefde denna undervisningsmetod med, som biskop
Jesper Svedberg sade »trug, hot, stryk och slag,
då allt skulle bringas in per posterioran [bakifrån].
Sid. 18. Franske riksskattmästaren
Etienne Chevalier. Ett diptykon består af tvenne
taflor — vanligen altartaflor —, som kunna fällas
tillsammans.
Sid. 27. Tysk sängkammare.
Trätofflorna gifva en antydan 0111 gatornas tillstånd —
något hvarom bevarade bilder gifva föga
upplysning. I Paris var ingen gata stenlagd före
1185, och Berlins flesta gator voro utan
stenläggning ännu på 1600-talet. I Norden anses
stenläggning på stadsgator ej ha kommit i
allmännare bruk förrän omkring 1500. Under
1840-talet fick Stockholm sin första gatläggning med
tuktad sten (framför posthuset vid Lilla Nygatan)
och sin första gatutrottoar utanför n:r 5
Jakobsgatan, hvilket senare var ett så märkligt företag
af husets ägare, att han af öfverståthållaren
anmodades att biträda vid utstakning af trottoarer
vid Regeringsgatan. Detta var lättare sagdt än
gjordt, ty vid hvarje körport stod husägaren och
förbjöd alla dylika upptåg till hinder för
vattentunnan och vedkärran, hvilka borde hafva fri
passage, menade man. Och renhållningen var
därefter. Ända fram till fjortonhundratalet hade
man laga rätt i Paris att genom fönstret kasta
ut hvad som helst, efter att tre gånger ha ropat:
»Gare feau!» Ännu under Karl XII gingo svin
omkring på Stockholms gator, för hvilka daglig
sopning ej påbjöds förrän 1869. Dessförinnan
sopades blott onsdagar och lördagar, och
sop-ningen gick i tur mellan hyresgästerna, liksom hos
oss nästan öfverallt ännu renhållningen af husens
trappor och förstugor. — Max Müller, The savage
(Fortnightly Review, Jan. r885). — Stockholm,
utg. af E. W. Dahlgren, del. 2. — [Stridsberg],
Ur en gammal stockholmares minnen. —
Wrangel, Stockholmiana, 4:e saml.
Sid. 29. Resa under 1480-talet. En
felläsning af uttrycket »XIM(artyres) virgines»
framkallade uppkomsten af legenden om de elfva tusen
jungfrurna. Inkvisitionen i Spanien höll i lifslångt
fängelse en lärare i retorik, emedan han sagt sina
lärjungar, att »XIM virgines» betydde »XI martyres
virgines» (elfva jungfruliga martyrer), samt emedan
han ej ville tro, att 11,000 jungfrur befunnit sig
på samma fartyg och där mördats. — Forneron,
Hist. de Philippe II.
Sid. 30. Tyskt älskande par. Uppgifter
om »Meister des Hausbuches» och hans konst
finner man i dr John Kruses uppsats:
Amster-damermästaren, »Meister des Hausbuches», en
gravör från 1400-talets slut, i Minnesskriften till
Henrik Schück 1905 af vänner ocli lärjungar.
Sid. 47. Bal på die neue Veste.
München år 1500. I sina Sermones discipuli
(Nürnberg 1494) har Joh. Herolt i en predikan De
chorea särskildt haft ringdansen för ögonen och
klandrar där utbredandet af armarna, enär
Frälsaren dött så på korset; å andra sidan voro höjandet
af hufvudet och det höga ropandet olämpliga,
enär han dött med sänkt hufvud. Slutligen
komma alla, som under dansen fatta hvarandra om
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
