Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Runebergskulten.
Svensk kalender för 1878. Stockholm 1877. Cajanus’ uppsats omnämnes
av Ewert Wrangel i hans uppsats Runeberg och Sverige i Joh. Ludv
Runebergs hundraärsminne. s. 72.
S. 212 st. 2. Norden. Skandinavisk national-kalender för år 1852.
Stockholm. 1851. ss. 46—48. Runeberg vid Franzéns graf den 15 juli
1851. Poem av A. A. Grafström. Med plansch komponerad av C. Staaff
Dikten är omtryckt i Grafström, A. A., Samlade skaldestycken. 1864 i’
ss. 69-71.
S. 213. Strömborg, a. a. Supplementband. s. 263. Jfr även s. 262
samt III. ss. 140—141 och Berg, Ruben G:son, a. a. s. 139. (Komplette-
ring av Strömborgs uppgifter.)
S. 214 noten. Schalin, a. a. s. 171.
S. 215 r. 3 uppifr. För notiser om Runebergs resa i Sverige, se Borgå
Tidning 12, 19 o. 26 juli; Helsingfors Tidningar 16 o. 23 juli; Helsingfors
Morgonblad 10. o. 24 juli; Abo Tidningar 15 augusti; Abo Underrättelser
8, 15, 22 o. 29 juli, alla för 1851.
S. 215 r. 6 uppifr. (Björkstén, Emilie), Sandperlor. 1864. s. 77. (Till
Runeberg då han gästade Sverige).
S. 216 st. 1. Schalin, a. a. s. 157.
S. 216 st. 2. (Topelius, Z.), Brev frän Jakobstad, daterat 24 juli 1851
tryckt i Helsingfors Tidningar. 2 aug. 1851; Runeberg och Almqvist i Svea’
1892. Uppsatsen omtryckt i Topelius’ Samlade Skrifter. 24.1903. ss. 384
följ. — Schalin, a. a. ss. 166 följ.
S. 217 st. 2. Runebergs brev till Montgomery, tryckt i Efterlämnade
Skrifter. II. 1878. ss. 302 följ.
S. 218 st. 2. Schalin, a. a. ss. 168—169. I sina Självbiografiska anteck-
ningar (1922 s. 52) framhåller Topelius, att Runeberg i de råd och an-
visningar denne som lärare meddelat honom icke glömde att „framför
allt tillråda självständighet”.
S. 219 noten. Topelius, Z., Runeberg och Almqvist. Samlade Skrifter.
24. s. 390. Jfr även Topelius’ inbjudningsskrift till minnesfesten den 6
maj 1878, i vilken yttrandet om den spruckna fiolen citeras med följande
tillägg av Topelius: „i stor mänsklig betydelse, sådant han uttalade det,
[är det] värdigt en Shakespeare”.
I sin bok Minnen från Törnrostiden 1925—1926. s. 108 gör Simeon
Marström några sammanställningar, som förtjäna att här anföras:
»Den träffande bilden „den spruckna fiolens vackra visa” är Rune-
,,berg värdig. Men man kunde vara frestad antaga, att Runeberg här
,,begagnat sig av ett för honom karakteristiskt återgivande av Alm-
„qvists eget uttalande (genom Kallinikos) i Melia: ’Så säger den helige
,anden: Si människan är lik en lyra, och jag svävar över människan
»såsom en, vilken rörer lyrans strängar. Människan sover, och jag vakar.
»Si jag Herren är det, som upphöjer människornas hjärtan över sig själva
,,när jag spelar’.
»Märk vidare Almqvists uttalanden i ’Poesi i sak’, t. ex. följande:
’På konstens område är ingen i själva verket uppfinnare, utan Gud, den
,,ensamme rättsinnehavaren’.
’Det är genom Guds nåd, som man hittar på en melodi. — Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
