- Project Runeberg -  Runebergskulten /
386

(1935) [MARC] Author: Yrjö Hirn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386 Runebergskulten.
liska epos.* Men med dessa påståenden råka de två her-
rarna i konflikt med direktor V. K. E. Wichmann (Gånge
Rolf), som försökt bevisa att det är prästgården i Kronoby
som skildras i Hanna, att den gamle prästen är kyrkoherden
Juvelius, och att prästens unga dotter, Hanna, är „lilje-
konvaljen från Kronoby”, Runebergs första trolovade, Fred-
rika Juvelius.
I en punkt kan visserligen direktor Wichmanns påstående
med lätthet tillbakavisas, ty utsikten från prästgårdsudden
i Saarijärvi stämmer väl överens med landskapet i Hanna,
medan det lilla träsket i Kronoby är alltför trångt för att mot-
svara de vida insjövyerna i dikten. Men andra detaljer i natur-
beskrivningen peka snarast mot Kronoby, med dess lummiga
allé, som från prästgården leder ned till det lilla träsk, vilket
alltjämt är ett mål för ungdomens vandringar under sommar-
kvällarna. Och om man alls vill söka några modeller för
* Då så många Runebergsplatser utpekas i de moderna bygde-
skildringarna, förvånar man sig över att i dem icke finna några om-
nämnanden av Kantala gård, som ju tydligen varit skådeplatsen för den
lyriska Torpflickan (Sörjen Kandals dotter, gröna lunder etc.) och inom
vars område man borde kunna identifiera den enda av Runebergs källor,
som av honom blivit topografiskt lokaliserad. Det har icke lyckats oss
att anträffa mer än ett belägg på att platsen blivit uppmärksammad
av Runebergs beundrare. Och detta enda exempel finna vi i en gammal
resebeskrivning, undertecknad R***, och tryckt år 1842 i Helsingfors
Tidningar. „Vägen från Kalmari gård”, säges det här, „går även genom
„vackra trakter, mellan höjder och sjöar till Kandala. Om detta ställe
„hade vi redan, var och en, gjort oss våra små föreställningar — såsom
„man vanligen gör, då man väntar att se någon förut ej sedd person
„eller ort — men alla hade vi kommit däri överens, att Kandala måste
„vara vackert. Vi kommo dit och funno, att vi ej misstagit oss i våra
„förhoppningar. Kandala hemman ligger på en kulle och vid en liten
„sjö. Det var ju här Runeberg i melodiska molltoner besjöng den vackra
,,Torpflickans död, och tolkade hennes älskades sorg. — Vid stranden
„låg en båt, av ålder och vanskötsel obrukbar; månne det ej var Vanhais-
,,sonens julle, som här lagt sig till vila?” Egendomligt nog, trodde sig
C. G. Estlander kunna återfinna namnen Vanhais, Kandal och Lanna
i Åbotrakten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 13 16:43:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulten/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free