Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Nekrologer, begravning och minnesfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjunde kapitlet
NEKROLOGER, BEGRAVNING OCH
MINNESFESTER
När telegrammet om Runebergs bortgång söndagsefter-
middagen den 6 maj gick ut över landet, framkallade det natur-
ligtvis icke samma känslor av bestörtning, som fjorton år
tidigare hade väckts vid underrättelsen om hans sjukdom.
Man hade haft tid att bereda sig på sorgebudet, och det
bör ha förnummits som en lättnad, att den beklagansvärde
sjuklingen blivit befriad från sitt långa lidande. Så resonerade
väl även flertalet av dem, som mottogo underrättelsen, när
den från tidningsbyråerna spridde sig bland allmänheten, eller
när den på Nya teatern och på Finska operan meddelades
publiken, som i tystnad omedelbart avlägsnade sig. Men icke
desto mindre, och trots alla dessa förnuftsmässiga argument,
måste man tänka sig att det för människorna på 1870-talet
kändes som om de träffats av en oersättlig förlust, när Rune-
berg upphört att leva. Allt vad man läser om kulten, för
vilken den sjuke skalden var föremål, är ägnat att väcka en
sådan föreställning. Och denna föreställning blir fullgiltigt
bekräftad av vad tidningarna uttalade i sina nekrologer.
I Helsingfors Dagblad för den 7 maj finner man sålunda
några ord, som lämna intet tvivel övrigt angående folk-
stämningen vid Runebergs död. Ehuru han i nära fjorton år
varit undanryckt offentligheten, heter det, så verkade han
likväl från sin sjukbädd på allas liv. ,,Vilka ävlanden för
„dagen, än övergående, än varaktigare, som må ha fjättrat
„uppmärksamheten i detta land, fanns dock han kring vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
