Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Runeberg och Borgå samhälle. 147
att Runeberg deltog — och detta kan väl fattas som uttryck
för en lust att representera på ortens vägnar — i den frukost-
middag på Societetshuset, till vilken ett antal stads- och lands-
bor den 13 maj år 1856 hade inbjudit officerarna vid det i
Borgå inkvarterade ryska regemente, som någon tid därpå
skulle avtåga från staden. Vill man omsorgsfullt taga vara på
alla yttringar av samhällsnyttig verksamhet, kunde man även
åberopa det faktum att Runeberg ända sedan år 1838 fungerade
som ombuds- och uppbördsman för Finska Hushållningssäll-
skapet. Och det kan hända att man ur biografin kunde fram-
leta ännu några flere bevis på ortsligt medborgarsinne. Men
även om så vore fallet, bleve listan på de medborgerliga
meriterna långt ifrån imponerande. *
Vid denna punkt är det emellertid skäl att göra ett uppe-
håll i resonemanget, för sammanfattning och för rekapitulering.
Det har redan offrats tillräcklig tid på försök att rekonstruera
det sätt på vilket en genomsnittsborgåbo — en vilken som
helst av herrarna eller damerna i det Edelfeltska festspelet —
förhöll sig till den år 1837 inflyttade diktaren. Vi hade ingen
anledning att hos personen i fråga förutsätta någon djupare
kännedom om tidens poesi; vi kunde antaga att han eller hon
ställde sig ogillande till Runebergs umgängesvänner eller till
hans religiösa åskådning; och vi funno till slut att hans eller
hennes lokalpatriotism ingalunda smickrades av något från
skaldens sida ådagalagt intresse för de ortsangelägenheter, som
* Ehuru det icke direkte har något att göra med skaldens förhål-
lande till Borgå samhälle, bör det väl här omnämnas, att han år 1868,
då rykten cirkulerade om att Snellman skulle lämna sin post som fi-
nanschef, förenade sig om en adress från medborgare i Borgå, vilka upp-
manade den store statsmannen att icke beröva folket „det välbehövliga
stödet av hans insikter och hans erfarenheter” — samt att Runeberg
år 1870 lät sin hustru skriva hans namn under en presspetition till kej-
saren, som föranstaltats av ett större antal medborgare, med Fredrik
Cygnæus, Elias Lönnrot, F. L. Schauman och J. V. Snellman bland dem.
— År 1866 undertecknade Runeberg med sitt namn, som stod främst
på listan, en adress till kejsaren med anledning av att denne lyckligen
undgått ett attentat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
