- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
200

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Nå nå, jag vill icke derföre säga, att du ej är en
lika bra och hederlig sällskapsbror, som någon af de
der grefvarne eller baronerna. Det var i det hela ett
sakramenskadt pack. Jag kan af egen erfarenhet
försäkra dig, att bättre folk icke är en grand bättre, än
sämre folk. De, som skola vara litet förmer här i
verlden, stjäla väl icke med händerna, men på
papperet, du, genom cessioner, lösöre-afhandlingar, på
namn, som ingen eger, med borgen, som ingen ingått!
Åh, här spöas och vattendricks icke femtondedelen mot
hvad det stjäls till!»

»Ja se, stjäla är, fördöme mig, ett behof i
menniskonaturen! Betrakta bara pojkvasken, som ännu bärs
på armen — griper han icke efter allt hvad han ser?
Tjufgryet tittar fram ur honom, innan förnuftet det
ringaste fått morgna sig. Det är väl egentligen det
som presterna mena med arfsynden. Och på det viset
rår man i det hela lika litet för att man stjäl, som
för att man hostar eller nyser.»

Arfsynden är en temligen vanlig käpphäst för
förbrytare bland allmogen, då man tvärt går dem in på
lifvet med frågor rörande deras moraliska förderf. Det
är på arfsyndens skuldror de lasta förebråelsen för sina
brott. Emellertid måste medges, att denna lära, sedd
med den råa hopens ögon, har sina ganska farliga
sidor, och ett upplyst presterskap tillhör utan tvifvel att
härutinnan, i hvad möjligt är, reda de förbistrade
begreppen. Det är utomordentligt frestande för individen,
utomordentligt vådligt för samhället, då den förre
tror sig född till medlem af det sednare under
inflytelsen af en oemotståndlig drift till synd och
förbrytelse, då individen anser sig af inneboende instinkt
nödd och tvungen att motarbeta samhällets ändamål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free