Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvade, blodigt sammanplundrade i trettioåra kriget, och
derföre följer dem aldrig tillfredsställd vedergällning,
derföre hämnas fädernas missgerningar på barnen, allt
intill tredje och fjerde led.»
»Gå tillbaka till dig sjelf, Ludvig! Minns du något
enda ögonblick i ditt lif, då din tanke icke varit klar
och redig, då icke dina själsförmögenheter troget gjort
sin tjenst? Det är endast ditt lynne som saknar
tillräcklig spänstighet att segra öfver en ögonblicklig
svaghet. Men emellan de första symptomerna till sjukligt
lynne och ett utbildadt vansinne är ännu, Gudi lof,
svalget utomordentligt. Jag spår, att jag innan kort
skall se dig en ny menniska, belåten med lifvet till
den grad, att du vill ta hela menniskoslägtet i famn,
herrar så väl som damer, falliga så väl som rika. Man
har skådat sådana förändringar förr. Du har länge
nog varit mulen; jag vill svärja, att du snart ger oss
solsken. Men nu är det kanske tid, att vi fortsätta;
ännu återstår ett och annat tomrum i våra jagtväskor,
och hundarne börja bli oroliga. Derföre — färdigt
till uppbrott!»
För sig sjelf mumlade Stålkula, medan han
undersökte laddningen i sitt gevär och pålade en ny
knallhatt: »Detta är ett temligen tungsamt arbete för en
lekamen, som lutar till embonpoint; men Segerstjerna
måste mattas: endast på det sättet får han en lugn,
djup sömn, och det dumma spöket tittar icke mellan
sparlakanen.»
Och åter ilade jagten fram vid de lifvande ljuden af
jägarnes halloh och hundarnes gälla skall. Alltemellanåt
föll ett skott, och det hesa ropet af »Als todt»
förkunnade segern. Redan började solen sjunka åt
vester och med sneda strålar förgylla skogstopparne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
