Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
SVENSKA LEDAMÖTER
hemlighetsfullheten iakttagas. Men nu yppades
meningsskiljaktighet, huruvida det gamla eller det nya förfaringssättet
skulle följas; enär »några propositioner voro gjorda redan
före den tid, som nya författningen vidtagits», vore det, sade
man, att åt denna gifva retroaktiv verkan, om den vid
tillfället tillämpades. Man stannade dock vid uppfattningen, att
den nya författningens giltighet inträdt; men, heter det,
»såsom likväl de fläste ansågo det vidtagne sättet at scrutinera
efter trefjerdedelar af rösterne för alt för strängt, såsom
hvarigenom Academien lätt kunde gå i mistning af ganske nyttige
ledamöter, så modererade Academien detta på det sätt, at,
iställe för tre-fjerdedelar, hädanefter två-tredjedelar af röster
jakande emot en-tredjedel nekande skulle decidera scrutinium
och valet».
Bland dem, som njöto fördel af denna »moderation», var
presidenten i kammarrevisionen excellensen baron
Reuterholm, hvilkens kandidatur till en plats bland »de aderton»
nyligen blifvit förkastad, och hvars inval i
vetenskapsakademien alltså helt säkert motsågs med icke ringa intresse. Han
hade några månader tidigare föreslagits af
kammarrevisionsrådet von Gedda, således af en af sina närmast underordnade.
Då han nu skulle undergå scrutinium, utföll detta så, att han
fick 15 ja mot 6 nej och således blef antagen; hade ej
författningen omedelbart förut blifvit ändrad, så hade han
genom de till mer än en fjärdedel uppgående nejrösterna varit
utesluten. Äfven det slutliga valet, d. 9 mars 1796, då
Reuterholm fick 14 röster af 21 afgifna, utföll till hans förmån
på grund af den nya bestämmelsen att vid detta tillfälle blott
enkel majoritet var erforderlig. Egendomligt nog inträffade
såväl scrutinium som inval under det presidiet innehades af
Nils von Rosenstein; — det var just för att komma åt honom,
som Reuterholm anses ha utverkat det kort förut fattade
beslutet om Svenska akademiens suspendering.1
För att beslutet af d. 9 sept. 1795 skulle kunna i sin
helhet träda i verket fordrades fastställelse af den då i
princip antagna klassindelningen. Sekreteraren Wilcke, som fått
i uppdrag att uppgöra en sådan, företedde vid sammankomsten
d. 20 jan. 1796 fyra olika förslag, af hvilka tre upptogo ej
1 Reuterholm ingaf sin försäkringsskrift d. 13 april 1796, men infann sig aldrig vid
någon akademiens sammankomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
