Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESESKILDRINGAR.
3°3
Detta var prästfruns andra behagliga resa tillsammans med
sin man. Men så var också detta under den gamla goda tiden.
Sådana erfarenheter ha alla våra pastorer, som kommit ut i
nordvästern för att tillsammans med kolonisterna dela ljuft
och ledt, haft de första åren. Vi ha ofta undrat, om det icke
skulle göra herrar pastorer där hemma i Sverige godt att
komma hit ut ett par tre år och på närmare håll lära känna
hvad nybyggarna måste genomlefva. Men de skola komma
hit ut till den vilda nordvästern och icke stanna i de stora
städerna och i våra större välordnade församlingar, där de
blifva föremål för loftal, banketter och dylikt. Vill man låta
dem hemma i Sverige veta hur den svenska landtbefolkningen
i Amerika lefver, så måste man komma i närmare beröring
med den. Man måste först lära känna dess omständigheter
och de förhållanden, under hvilka den måste tillkämpa sig
oberoende.
En af våra yngre pastorer har välvilligt meddelat mig
följande om några af sin strapatser och äfventyr under det första
året han såsom pastor var ute i den vilda nordvästern.
Denna trefliga berättelse torde dock närmast beröra den tid, då
han såsom teologie studerande var ute på missionsfältet. Hans
berättelse lyder som följer:
Teol. stud. S. betjänade sommaren 18— församlingen i
H. och missionsplatsen L. G. i staten N. I L. G. bodde han
en tid hos en familj B. Folket voro snälla och trefliga, men
hade dåligt tak på sin koja, så att när det regnade, kunde
icke eld tändas i järnspisen för det neddoppande vattnets
skull, utan man fick vänta med maten, tills regnet upphört.
När S. en lördag skulle resa 17 mil till H. att där predika
på söndagen, försågs han af sitt värdfolk med skjuts af
följande beskaffenhet. Hästen, som i sina unga dagar varit
kapplöpare, var nu gammal och styf i benen, men när han
efter en duktig hvila ändtligen kommit i gång, kunde han
ännu springa ovanligt fort. Han sprang uppför backe och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
