Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från arbetet i en Oxfordgrupp - II. Om ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid bli till outsäglig lycka. Det jäktande livet
med dess lust och ljuvlighet, dess möda och
frestelser sjunker tillbaka till overklighet. Den
inre rösten höra vi oftare och tydligare. Vi
tveka då ej längre om vems rösten är.
Sannolikt äro de stora religiösa genierna utrustade
så, att de mitt i vardagens oro taga emot och
utstråla Guds kraft. De synas redan i sin natur
äga något av den säregna frihet från världens
och jordens frestelser, som en sjuk benådas
med, då han kommer i dödens skugga. Dessa
särskilt gudabenådade människor bli profeter,
ledare och uttolkare för oss andra av Guds
hemligheter. De ha en så livlig gudsgemenskap,
att vi andra ej kunna mer än ana deras
ofattbara möjligheter till direkt samhörighet med
Gud. Vet man detta, förstår man stora andliga
ledares för vanliga människor eljest
oförståeliga avgöranden, de vägra handla, då andra
klaga i otålighet och väntan, de slå till, då andra
stå rådvilla och rådlösa. Varför ? De lyssna och
höra Guds röst. Det finns säkerligen alla
övergångar från dessa tillstånd till den många
gånger torftiga ledning, som en
vardagsmänniska har. Ehuru vi i stillhet och bön ivrigt söka
vår andliga utveckling i Guds ord och i um-
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
