- Project Runeberg -  Krona och Törne /
294

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

leker. Denne unge man, på hvars höga panna snillet
och intelligensen trona och hvars långa, korpsvarta
lockar, lik en mörk sky bölja fritt nedåt hals och
axlar är hvarken sjöman eller korsar. Den eld som
brinner i hans mörka ögon, den purpurflamma, som
färgar hans kind, äro ett återsken från hans lifliga
själ och rika inspiration, hvilken redan gjort Kristian
Gränsen till en utmärkt marinmålare och inom
ytterligare några år skall räcka honom mästarens lager.
Naturens herre har slösat sina rikaste gåfvor på
honom. Stor som artist, är han äfven lycklig såsom
skald och musiker. Konsten är hans ideal, den Gud
han tillbeder och dyrkar. Intet offer åt denne Gud
är honom för stort, och han har gått ombord å Cort
Adeler, ej för att plundra, röfva eller döda, utan för
att med egna ögon studera lifvet och scenerna ombord
på en korsar för att sedermera öfverflytta dessa på
duken och skänka nya snillrika foster af sin hand åt
en beundrande verld.

Den unge målaren och skalden hade genom sitt
rättframma sätt blifvit korsarernas älskling ombord.
Hans närvaro verkade förädlande på deras råa sinnen.
De lyssnade med välbehag till hans musik och sång,
på månget för härdadt hjerta anslogs en mildare känsla,
och i månget öga glänste en tår, när tonerna trängde
till själens djup och frammanade bilder af ett lyckligt,
ett oskuldsfullt och syndfritt fordom.

Wulfsen stötte sin bägare emot målarens.

"Er skål, herr artist," yttrade den halfrusige
kaptenen, "och en skål för vår landsman, som vi snart
träffa, samt ännu en skål för vår lycka och framgång.
Sjung något om storm och rasande vågor. Det lyster
mig att höra något dylikt. Bågarne i botten, så en
sång och derefter gå vi upp på däck för att helsa
vår landsman välkommen."

Bågarne stöttes klingande tillhopa. Målaren var
just färdig att börja en sång, då skämtet och glädjen
plötsligt förstummades. Sångarens hand hvilade orör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free