Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT DRAMA I SKOGEN. LARM I LÄGRET. 201
rakter gjorde henne till hela friskarans förklarade
gunstling. Man egnade henne en nästan barnslig vördnad
och rörande var att se, huru männen sökte beskydda
henne och afvärja alla mötande faror som kunde hota
hennes lif.
När febern slutligen upphörde och Ranck kunde
blicka omkring sig såg han till sin förvåning Akka
och den sköna Hanna Tiainen sittande vid sin säng.
Den deltagande vänliga blicken från den unga
qvinnans ögon verkade välgörande på den sårades sinnen.
Han fann, att han var omgifven af vänner, som
vårdade sig om honom. Först så småningom kom han
till fullt medvetande om hvad som förefallit. Han
påminde sig branden och striden vid Saarijärvi, men
hvad sedan händt var naturligtvis för honom obekant
och hans första fråga var den, hvarest han befann sig?
Med några få ord omtalade Hanna på hvad sätt
man funnit honom och Pavo, tilläggande, att han
varit mycket sjuk; att han blifvit förd till Kalpis och
befann sig i skydd och säkerhet hos Olof Tiainen.
"Hos Olof Tiainen," mumlade Ranck, "det var en
egendomlig ödets lek. Just hos honom, som jag
önskade att träffa."
Hans nästa fråga gälde Pavo.
"Äfven han befinner sig utom all fara," svarade
Hanna. "Men nu förbjuder jag er att fråga och tala
vidare. Hvarje ansträngning är" hotande för ert lif.
Ert tillfrisknande fordrar framför allt lugn. Akka och
jag skola fortfarande vaka öfver er."
Den ädla, högsinnade qvinnan uppfylde också detta
sitt löfte. Hvarje dag besökte hon den sårade och
för hvarje dag ökades krafterna hos Ranck. Snart var
han utom all fara och nu kunde han meddela sig med
sin vårdarinna, för hvilken han fattade den
innerligaste tillgifvenhet. Han gaf henne del af de faror och
äfventyr han utstått. Den glödande fosterlandskärlek,
som uppfylde honom, fann ett gensvar hos den unga
qvinnan. Hon beundrade det mod och den
uthållighet, som Ranck lagt i dagen. Med lefvande intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
