Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framilande, än ett romerskt roddfartyg eller en
farkost från Faros eller Alexandria. Man hade mycket
roligt, men just som man var som bäst i farten, så
öppnades häftigt dörren och till allas fasa och
förskräckelse visade sig konungen med skälfvande läppar
och af vrede högröda kinder. Hvad han såg var i
hans ögon ett gräsligt brott mot etiketten, mot
majestätets helgd och han ropade öfverljudt, att man genast
skulle upphöra med nöjet.
Detta behöfde han ej upprepa två gånger.
Kolossen kastade sig hufvudstupa ned på golfvet och
packade sig på dörren det fortaste han kunde, glad att
på detta sätt kunna undgå den vredgade monarken,
hvilken deremot vände sig till drottningen.
"Hvad vill detta säga, madame?" skrek Gustaf
Adolf till sin gemål, som stod inför honom darrande
och försagd. "Hvad vill detta säga, frågar jag er?
Har man då så illa uppfostrat er vid det badiska
hofvet, att ni rent af förgäter de pligter, hvilka åtfölja
en drottnings krona? Majestätets helgd är alltför
dyrbar, att på detta sätt lemnas till pris för ett opassande
skämt. Hvem har varit upphofvet dertill?
Förmodligen hoffröken Frisendorff, hvilken jag vet är böjd för
dylika upptåg?"
"Det är ingen annan än jag sjelf, som påfann att
upplifva minnet af kolossen på Rhodos," svarade
drottningen leende. "Ack ers majestät, jag är ännu så ung
och till följe deraf fallen för ett och annat barnsligt
upptåg."
"Som aldrig mera får förnyas, kom ihåg det
madame!" svarade konungen med bister uppsyn, i det
han lemnade rummet och slog dörren hårdt igen
efter sig.
I den älskliga sköna furstinnans ögon syntes
tårar. Konungens kallsinnighet samt hårdhet gjorde henne
bedröfvad. Hon dolde sin sorg, men inom sig erfor
hon bittert det öde, som blifvit henne beskärdt.
Konungen återvände till sina rum. Hos honom,
som bar kronan, utvecklade sig för hvarje dag en allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
