Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och motståndskraft vid moraliska och kroppsliga
pröfningar samt till sist på större mod och själfuppoffring.
Förlustprocenten i fält är i alla krig betydligt högre för
befäl än trupp, naturligtvis med undantag af de
befälsgrader, som ej omedelbart deltaga i striden med
truppförbanden. Denna allsidiga differentiering innebär, att
där ej finns likhet inför brottet och sålunda ej heller inför
straffet. Med högre ansvar skall följa högre straff för
samma brott, hvarföre krigslagen skall stadga högre
strafflatitud för befälet än för truppen.
Denna synpunkt var tillgodosedd i den äldre
krigslagen genom att officer och underofficer kunde ådömas
resp. 30 och 15 dagars vaktarrest. Det vore emellertid
ett stort misstag att antaga, det reduceringen af
officerarnas straff tillkommit i deras eget intresse; men för
att ernå önskemålet att få likställa dem med manskapet
inför sträng och skärpt arrest har möjligheten att kunna
ålägga officeren strängare disciplinstraff än truppen fått
bortfalla. Det ligger emellertid i sakens natur, att
affliktivt straff ej kan ifrågasättas för befälet med mindre
förseelsen är af den art, att den föranleder den
brottsliges afgång ur tjänsten på ett eller annat sätt. Denna
uppfattning torde förut ha gjort sig allmänt gällande i
armén äfven beträffande sergeanterna, hvilka enligt den
äldre lagen kunde åläggas sträng arrest. Det
demokratiska likställighetskrafvet har sålunda i tillämpningen
resulterat i en strafflindring för befälet och höjning för
manskapet.
Principen att en undantagslag bör så långt möjligt stå
i öfverensstämmelse med rättsgrunderna för allmän
lagstiftning, har bland annat tagit sig i uttryck däri, att
bestämmelsen om tjänsterapports vitsord bortfallit.
34 § i K. F. om krigsdomstolen löd sålunda: Officers
eller underofficers tjänsterapport angående underlydande
äge, utom i fråga om oförrätt mot officerens eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
