Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaroslaus fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
skovel mull. Sist fylldes gravarna, och kullarna
skottades däröver. Korsen restes med hjältarnas
namn, och kransar och vårblommor breddes ut. Järn-
kors utdelades åt ett par officerare och 12 grenad-
järer ur Augustaregementet, och befäl och manskap
skildes åt för att gå till dagens värv vid olika punkter
av fronten vid San, där segern eller döden väntade.
Jag har aldrig bevistat en vackrare, en mera
gripande begravning än denna. Nio man! Det är
ju en droppe i havet av de förluster, som lidits under
detta krig. Och dock tycktes kistorna bilda en oändligt
lång procession, då de buros till gravarna. Syrenerna
doftade så bekant, de påminde om våren därhemma.
Men under samma torva slumra sedan Karl X Gustavs
och Karl XII: s tider också svenska krigare i Jaroslaus
jord. En ny skörd germaner steg i dag ned till dem.
Hade denne överste och hans män stupat förgäves,
och hade de och deras tusen sinom tusen kamrater
till ingen nytta gjutit sitt blod? Nej, de hade alla
offrat sig, på det att släktled efter släktled i kommande
tider skulle leva sitt fria liv i ett fritt och oberoende
rike. Med redbara svärd hade också våra fäder
kämpat samma strid, och det är frukten av deras
mödor, vi bärga ännu i dag. De nordbor, som i
detta världskrig räkna sig bland Tysklands fiender,
de förneka sitt eget blod och besudla sin arvedel, de
glömma vår historiska uppgift och motarbeta en kul-
tur, som är vår egen, de lyssna icke till det förgång-
nas röster ur gravarna och förmå icke att fatta de krav
ögonblicket, till framtidens fromma, ställer på var
och en av oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
