Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette delen - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 43° —
varg?» tänkte han. En sekund blott till, och han hyste
icke längre något tvifvel därom. Hvad han såg, var
verkligen en varg, en gammal best, med grå rygg och rödaktig
buk. Hållande andedräkten såg Rostov än på vargen och
än på hundarne, som dels lågo, dels stodo omkring honom
och ännu icke hade märkt sin fiende.
»Ulululu!» sade Rostov tyst, härmande vargens tjut.
Hundarne reste sig och spetsade öronen.
»Skall jag släppa lös dem eller vänta ännu en stund?»
frågade han sig, under det vargen, aflägsnande sig från
skogen och utan att ana något, kom rakt emot honom.
Plötsligt studsade han vid anblicken af jägaren, tveksam om han
skulle fortsätta sin väg framåt eller taga till flykten. Men Rostov
gaf honom icke någon tid till öfverläggning, utan sprängde
högljudt ropande och åtföljd af hundarne emot vargen och
stängde vägen för honom. Vargen vände om och flydde,
hundarne störtade efter honom, och Rostov följde i deras
spår ända ned i dälden.
Milka var främst bland hundarne och närmast vargen,
men när denne vände på hufvudet och blängde på henne*
Stannade hon i stället för att störta sig öfver honom, och
stod stilla med högt lyftad svans och sträckta framben.
»Ulululuuluulu!» rent af vrålade Rostov. Lubim, en
fuchsröd hund, kastade sig nu öfver vargen och högg honom
i buken, men kastade sig genast åt sidan igen. Vargen
hade satt sig och gläfsade efter honom, men steg genast
upp och gaf sig åter i väg med sådan fart, att hundarne
ej kunde komma honom på flere alnar nära.
»Han slipper undan! Nej, det kan icke vara möjligt!»
tänkte Rostov och skrek sig nästan hes under sina försök
att hetsa hundarne.
»Karai! Ululu!» röt han och sökte bland flocken den
gamla hunden, till hvilken han satte sitt sista hopp. Med
ansträngning af sina yttersta krafter störtade Karai fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
