- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
385

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RR 385 -

jag hoppas att ha mer* lycka hos er, herr grefve», sade Berg
leende.

»Hvad är det ni önskar, herr öfverste? Jag står helt
och hållet till en tjänst.»

»Jag har fått min våning fullt i ordning», berättade
Berg, som tydligen menade, att detta måtte vara mycket
intressant för hvar och en, »och då har jag önskat ställa
till en liten bjudning för mina och min hustrus bekanta.»
Och småmysande tillàde han: »Och nu ville jag fråga, om
inte också herr grefven och fru grefvinnan ville göra mig
den äran att ta en kopp te hos mig. . . och en liten enkel
supé. ...»

Grefvinnan Helena ansåg dessa Bergs som för simpla
att umgås med och hön hade därför varit nog hårdhjärtad
att afslå den lockande bjudningen. Berg förklarade nu så
tydligt för Peter, hvarför han icke kunde se något större
sällskap hos sig, utan endast några få valda vänner, och
därför skulle det vara honom så angenämt om grefvinnan
och grefven ville göra honom den äran. Och han
utvecklade, att han icke offrade ett öre på kortspel och fråsseri,
men därför icke ämnade knussla, när han såg ärade gäster
hos sig, och detta allt framsades i en så godmodig ton, att
Peter icke hade hjärta att säga nej, utan lofvade komma.

»Men inte för sent bara, om jag får be ... något före
åtta. Vi bli endast några få . . . min general kommer också.
Han är alltid så vänlig mot mig. . , efteråt blir det en
liten supé . . . åh, herr grefve, inte sant — ni gör oss det
nöjet att komma?»

Mot sin vana kom Peter icke för sent till Bergs,
klockan fattades till och med några minuter i den utsatta tiden.

Allt var i ordning och Berg och Vera sutto bredvid
hvarandra i sin nytapetserade, nymöblerade, med taflor och
skulpturarbeten rikt prydda salong, färdiga att taga mot sina
gäster. Berg förklarade för sin fru, att man alltid borde

Krig och fred. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free