- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
179

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 179 -

hvarken Kutusov eller kejsar Alexander; där syntes endast
flockar af soldater, som sprungo huller om buller om
hvarandra. För att hastigare komma fram, dref han på sin redan
uttröttade häst. Men ju längre han kom, desto större
oordning rådde bland soldathoparne. Utefter vägen stodo
ekipager, vagnar af alla slag, ryska och österrikiska soldater af
alla vapen, sårade och osårade, allt hopgyttradt till en kaotisk
röra. Man trängdes och knuffades, det hördes jämmerrop
och stönanden, och midt i detta virrvarr slogo kulor ned,
som kommo från de på höjderna vid Pratz uppställda franska
kanonerna.

»Hvarest är kejsaren? Hvarest är Kutusov?» frågade
Rostov hvar och en, som han kunde förmå att stanna, men
ingen af dem kunde lemna honom besked.

Till sist fattade han en soldat i kragen och tvang
honom att tala.

»å h. bror lille, det är länge sedan de gåfvo sig i väg
från alltihop!» skrek soldaten skrattande och slet sig lös.
Efter denne soldat, som tydligen var drucken, grep Rostov
tag i tygeln på en häst, som fördes af en betjänt, hvilken
antagligen tillhörde någon högt ställd person, och frågade
äfven honom. Han berättade för Rostov, att kejsaren för
en half timme sedan i ilande fart hade förts förbi i en vagn
just på denna väg och att han var farligt sårad.

»Det kan icke vara möjligt», sade Rostov; »det var
säkert någon annan.»

»Jag har själf sett det», sade betjänten med ett
öfverlägset småleende. »Jag måtte väl känna igen kejsaren, vet
jag. Huru ofta har jag inte sett honom i Petersburg. Han
satt dödsblek i vagnen och de fyra svarta hästarne, ni skulle
sett, min herre, huru de skenade förbi oss. Jag måtte väl
känna igen kejsarens hästar och Ilja Ivanitsch, och jag vet
ju, att kejsaren aldrig låter någon annan kusk än Ilja köra
för sig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free