- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
165

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pp 165 -

men försvann genast åter. I de vackra blå ögonen lästes
en fängslande blandning af majestät och godmodighet och
på de fina läpparne spelade om hvarandra en mängd
växlande stämningar, mest dock uttrycket af godlynt, hurtig
ungdom. Hade han vid Olmütz-revyn varit den anborne
herskaren, var han här mera glad och liflig. Genom den
ridt på tre verst han nyss gjort, hade kinderna fåtfr en smula
rodnad; han höll nu inne hästen och såg sig med ett djupt
andetag omkring bland de lika ungdomliga, af mod och lef- *
nadslust uppeldade ansiktena i hans svit. Det var idel
muntra unge män i glänsande uniformer, som redo på
ståtliga, vackra, snabba, skumhöljda hästar och nu glammande
och skrattande höllo bakom kejsaren.

Kejsar Frans, en ännu ung man med långlagdt rödlett
ansikte, satt ovänligt stel på sin vackra svarta häst och såg
sig likgiltigt och makligt omkring.

I kejsarnes följe befunno sig unge män som
ordonnan-ser, ryssar och österrikare, tagna ur gardes- och
linierege-mentena. Ridknektar förde vid handen reservhästar med
broderade täcken för de båda suveränerna.

Liksom när plötsligt en fläkt af frisk skogsluft tränger
in genom det öppna fönstret i ett kvalmigt rum, så gjorde
anblicken af dessa segervissa, ungdomskraftiga, praktfullt
klädda unge män ett lika välgörande intryck på Kutusovs
stab.

»Hvarför börjar ni inte än, Kutusov?» frågade.kejsar
Alexander, vändande sig häftigt till den tilltalade och
samtidigt kastande en vänlig blick på kejsar Frans.

»Jag väntar, ers majestät», svarade han med en
vördnadsfull bugning.

Kejsaren lutade sig framåt och höll handen för örat,
lätt rynkande pannan, liksom för att antyda, att han icke
hade förstått.

»Jag väntar, ers majestät!» upprepade Kutusov — och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free