- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
124

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t— 124 —

»Hör nu, pappa, säg uppriktigt: är hon mycket ful?»

»Bah, hvad är det där för joller. Hufvudsaken är att
du söker komma på god fot med fursten.»

»Men om han börjar bli otidig, springer jag min väg»,
sade Anatol. »Jag kan inte med sådana där gamla gubbar.»

Lilla furstinnan och m:lle Bourienne hade redan hört
af kammarjungfrun Mascha, huru vacker ministerns son var
med sina röda kinder och sitt svarta hår. De gingo in till
prinsessan Maria för att gifva henne del af sina nyheter.

Furstinnan var redan omsorgsfullt friserad och klädd i
en af sina eleganta Petersburgstoaletter, men i denna ståt
framträdde det ännu tydligare, huru ful hon hade blifvit.
Äfven m:lle Bourienne hade klädt sig fin, hvilket förlänade
hennes vackra, friska ansikte ännu större dragningskraft.

»Men, prinsessa, ni tänker väl inte vara klädd så där!
Det är redan tillsagdt, att de främmande herrarne äro i
salongen, och ni har ännu icke gjort toalett!»

De båda damerna voro nu prinsessan behjälpliga vid
hpr.nes klädsel, och hon lät dem ställa med henne efter
behag, emedan hon fruktade att eljes få höra några
gäckande anspelningar om hennes friare.

»Men, min kära Maria, den där klädningen är inte
bra», sade den lilla furstinnan, som stod och betraktade
henne på långt håll. »Hit med en annan ... du har ju
atlasklädningen. Det är ju en afgörande stund för hela
ditt lif. Nej, den där är för ljus, den duger rakt inte.»

Det var icke så mycket fel hos klädningen som fastmer
hos prinsessans ansikte och hela gestalt. Men därpå tänkte
hvarken furstinnan eller m:lle Bourienne. De tyckte, att allt
skulle bli bra, om man bara satte ett blått band i det högt
uppkammade håret, fäste ett blått skärp på den bruna
klädningen o. s. v. När ändtligen efter många omklädningar
prinsessan stod färdig med upptornadt hår, hvilket
fullkomligt vanställde hennes ansikte, samt med ett blått skärp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free